EU-valet 2019.

2019-05-21 10:00
  • Bild: Christine Olsson/TT
  • ”Förslaget kommer i ett väldigt känsligt läge, eftersom fjolårets torka orsakade höga kostnader och förluster. Det finns liksom inget sparkapital kvar att ta av”, säger Sofia Björnsson.
    ”Förslaget kommer i ett väldigt känsligt läge, eftersom fjolårets torka orsakade höga kostnader och förluster. Det finns liksom inget sparkapital kvar att ta av”, säger Sofia Björnsson.
  • ”Om jordbruksstödet skulle halveras, som Heléne Fritzon (S) varit inne på, skulle det få förödande konsekvenser. Då skulle vi få se gula västar och massiva protester även i Sverige”, säger Sofia Börjesson, EU-expert på LRF.
    ”Om jordbruksstödet skulle halveras, som Heléne Fritzon (S) varit inne på, skulle det få förödande konsekvenser. Då skulle vi få se gula västar och massiva protester även i Sverige”, säger Sofia Börjesson, EU-expert på LRF.
  • ”EU är tänkt att vara ett gemensamhetsprojekt, som syftar till ekonomisk omfördelning i en i övrigt rätt hård och brutal omvärld. Det slås fast i artikel tre i EU-föredraget. Jordbruksstödet är ett av utslagen av detta”, säger EU-vetaren Claes Granmar.
    ”EU är tänkt att vara ett gemensamhetsprojekt, som syftar till ekonomisk omfördelning i en i övrigt rätt hård och brutal omvärld. Det slås fast i artikel tre i EU-föredraget. Jordbruksstödet är ett av utslagen av detta”, säger EU-vetaren Claes Granmar.
Puffetikett
Dagens ETC

Så kan ett sänkt jordbruksstöd påverka Sverige

EU:s totala budget för 2018 landade på svindlande 144,7 miljarder euro, alltså motsvarade 1 557 miljarder kronor. Men vart tar pengarna egentligen vägen?

En av de största posterna är jordbruksstödet, men detta vill EU-kommissionen nu spara in på med fem procent. Något som befaras få stora konsekvenser.

”För många svenska lantbrukare är jordbruksstödet det enda som blir kvar när alla kostnader är betalda”, säger Sofia Björnsson på LRF.

Jordbruksstödet uppgick förra året (2018) till 56,4 miljarder euro, närmare 608 miljarder svenska kronor. Det motsvarar 38,8 procent av EU:s totala budget och är en av de största utgiftsposten. EU-kommissionen vill nu sänka stödet till jordbruken med fem procent, vilket den svenska regeringen ser positivt på.

– Vi måste vara beredda att diskutera vad som ska prioriteras ned. För oss är det exempelvis jordbruksstödet, sa stats­minister Stefan Löfven tidigare i våras i ett pressuttalande, inför hans möte med EU:s stats- och regeringschefer.

Samtidigt väntas ordentliga tillskott till stödfonder för nationella integrationssatsningar och krishantering.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Claes Granmar, docent i europarätt vid Stockholms universitet, bedömer att detta troligtvis kommer att vara av godo för Sverige, som är en av de så kallade nettobetalarna inom EU (Sverige är ett av de länder inom unionen som betalar mer i återkommande medlemsavgifter, än vad vi får tillbaka i olika former av stöd och bidrag).

– En stor ny del i den förslagna budgeten från kommissionen är avsatt till integration för nyanlända. Det handlar om fonder för integrationsåtgärder som varje land kommer att kunna ansöka om. Detta kommer troligtvis att vara positivt för Sverige, som ju tagit emot många flyktingar, säger han.   

Att det tas pengar från jordbruksstödet handlar helt enkelt om att resurserna omfördelas till de sektorer där de för tillfället bedöms behövas som mest och gör som störst effekt, resonerar Claes Granmar.

EU som en social plattform

Krishanteringsfonderna ska medlemsländerna kunna ansöka om stöd ifrån, vid exempelvis naturkatastrofer i spåren av klimatförändringarna, som den torka som slog hårt mot svenska lantbrukare under förra sommaren, för att nämna något.

– EU-kommissionen kritiseras mycket för sin enorma byråkrati, men det är bara en del av sanningen. EU är i realiteten väldigt dynamiskt och anpassar sig efter verkligheten. Kommissionen utgör ett byråkratiskt maskineri, men den jobbar också på, extremt effektivt, med att finna fokusområden, för att rätt investeringar ska göras och en gynnsam utveckling ska understödjas, säger Claes Granmar.      

Tvärtemot vad EU-motståndare från vänsterhåll brukar anföra som argument, för han fram påståendet att EU-samarbetet är långt ifrån: ”a cut throat liberal market economy” – alltså ett utstuderat nyliberalt projekt, utan socialt hänsynstagande.

– Man brukar prata om avregleringen av den inre fria marknaden, men artikel tre i EU-föredraget slår faktiskt fast att man ska bygga en social marknadsekonomi inom unionen. I praktiken innebär det att EU ska ta ansvar för frågor som rör arbetsrätt, jordbruksstöd och integration till exempel. EU är med andra ord tänkt att vara ett gemensamhetsprojekt, som syftar till ekonomisk omfördelning i en i övrigt rätt hård och brutal omvärld.  

Jordbruksstödet syftar exempelvis till att hålla de nationella lantbruken vid liv, trots utmaningen från internationella konkurrenskrafter.

– Ja, i slutändan handlar det ju om att vi som konsumenter ska kunna köpa svensk mjölk när vi går och handlar. Om marknadskrafterna hade fått styra allena hade vi kanske bara haft tysk Lidl-mjölk i butikshyllorna, säger Claes Granmar.       

Många skulle gå omkull

En yrkes- och företagargrupp som har åsikter om jordbruksstödet och den planerade sänkningen av detsamma, är givetvis de svenska lantbrukarna.

– Det är jätteviktigt. Om man plockade bort stöden över en natt skulle vi inte längre ha något jordbruk i Sverige, säger lantbrukaren Henrik Svensson till Jönköpingsposten.

Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling vid Lantbrukarnas riksförbund, LRF, håller i princip med:

– Ett uteblivet eller kraftigt sänkt jordbruksstöd skulle få väldigt allvarliga konsekvenser för många enskilda jordbrukare. Många skulle gå omkull och vi skulle inte längre ha levande lantbruk och naturbetesmarker i hela landet, utan enbart i de områden där marken är som allra mest bördig. Vi skulle få en större koncentration av stora jordbruk på vissa platser, säger hon.      

Redan den sänkning av jordbruksstödet med fem procent, som EU-kommissionen föreslår,  kan få stora konsekvenser, bedömer Sofia Björnsson.

– Jordbruksstödet är oerhört viktigt. För många lantbrukare är det det enda som blir kvar när alla kostnader är betalda. Förslaget kommer också i ett väldigt känsligt läge, eftersom fjolårets torka orsakade höga kostnader och förluster. Det finns liksom inget sparkapital kvar att ta av.

”Leder till överproduktion”

Någon som däremot är starkt kritisk till hur stor del av EU:s budget som går till jordbruksstödet, är Europaparlamentarikern Jakop Dalunde (MP).

– Budgetens fördelning är orimlig utifrån de utmaningar vi står inför. Alltför stor andel går till en ineffektiv jordbrukspolitik som är en kvarleva från förra seklet. En omställning till en klimatsmart jordbruks- och landsbygdspolitik är ett måste för att EU ska kunna leva upp till Parisavtalet, säger han till Dagens Opinion.

Även miljörörelsen förordar att utformningen av EU:s jordbruksstöd förändras i grunden. Tord Björk, sakkunnig på Jordens vänner, är en av kritikerna till dagens system.   

– Man pumpar in pengar i det industriella jordbruket, vilket skapar en massiv överproduktion. Varor som sedan dumpas i tredje världen till väldigt låga priser, vilka slår ut den inhemska produktionen där. I stället för att hela tiden öka mängden råvaror genom jordbruksstödet, borde man nationellt satsa på livsmedelssuveränitet. Alltså att varje land producerar sina egna matvaror. Det vore också det klart bästa ur klimatsynpunkt, säger han.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Så stor är EU:s budget

EU:s budget för 2018

EU:s totala budget låg på 144,7 miljarder euro för 2018, alltså motsvarade 1 557 miljarder kronor (räknat med växlingskurs 1 euro = 10,76 kronor).

Ett budgethål på 12 miljarder euro, motsvarande 129 miljarder kronor, per år, uppstår när Storbritannien lämnar EU.

Det pågår diskussioner om hur detta ska lösas. En siffra som nämnts är att Sveriges avgift kan komma att höjas med 15 miljarder kronor.

Det mest sannolika är att nästa flerårsbudget blir klar under 2020.

Så fördelas EU:s pengar (i procent)

Regionalpolitik, tillväxt och forskning: 46

Jordbrukspolitik: 38,8

Administration: 6,7

Internationell politik och bistånd: 6,2

EU:s gränsskydd, gemensamt asylsystem och rättsligt samarbete: 2,1

Övrigt: 0,3

Härifrån kommer pengarna

EU:s budget finansieras av de avgifter som EU-länderna betalar in.

Hur mycket varje land ska betala in beror på landets ekonomiska förutsättningar, men regler finns för att ländernas EU avgifter högst ska få uppgå till 1,23 procent av den samlade bruttonationalinkomsten.

Så mycket betalar vi

För Sverige: EU-avgiften uppgick 2018 till 4 procent av den statliga budgeten och var på 39,5 miljarder kronor.

Sverige fick tillbaka: 12,9 miljarder kronor.

Det innebär att Sverige är en så kallad nettobetalare till EU, vilket innebär att vi betalar mer än vi får tillbaka.

Brexit kan leda till att Sveriges kostnad för EU-medlemskapet blir högre.

Den svenska regeringens hållning, uttryckt i statsbudgeten, är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere genom att minska storleken på EU-budgeten men också genom att värna fortsatta svenska EU-rabatter.

607

... miljarder kronor går varje år till jordbrukspolitiken (fiske, miljöarbete och landsbygdsutveckling).