Utrikes.

2019-09-14 14:05
Bilder: Shutterstock, TT
Puffetikett
Dagens ETC

Brexit: 5 snabba frågor – och svar

Det rapporteras mycket om Brexit. Känner du att du har ­missat någonting som du nu inte längre vågar fråga om? Behöver du koll på vad det egentligen var som gjorde att ­britterna fick rösta om det här?

Andrea Wesslén har svaren.

Varför är det så svårt för parlamentet att enas om ett utträdesavtal?

Det finns ungefär lika många bilder av hur en ”bra Brexit” skulle se ut bland de brittiska parlamentsledamöterna som det finns brittiska parlaments­ledamöter. Ledamöterna har röstat nej till Theresa Mays avtal (tre gånger), till att lämna EU utan avtal, till att lämna unionen men bibehålla en tullunion, till att lämna unionen men bygga en ny sorts marknadsunion, till att hålla en ny folkomröstning om medlemskapet och till att dra tillbaka artikel 50 för att undvika att krascha ur EU. Bland annat. Just nu är det brittiska parlamentet helt enkelt mycket bättre på att komma överens om vad de inte vill än vad de vill – om det inte gäller att begära ett längre uppskov från EU.

Tories förra partiledare Theresa May ägnade evigheter åt att förhandla fram ett avtal. Varför lyckades hon inte?

Theresa May.
Theresa May.

Theresa Mays avtal var dödsdömt från början. Hon slet för att få till det bästa avtalet som hon kunde få EU-ledarna att gå med på, men oppositionen röstade ner avtalet dels för att det inte innehöll allt de ville ha och dels för att det kom från regeringen. Samtidigt röstade ungefär hälften av parlamentsledamöterna från Mays egna parti nej för att avtalet skulle ge en ”för mjuk” Brexit.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Varför blev det just Storbritannien som först begärde utträde?

David Cameron.
David Cameron.

Svaret på den frågan stavas främst David Cameron. Cameron blev ledare för konservativa Tories 2005 och tog plats som Storbritanniens premiärminister efter valet 2010. Under början av Camerons mandatperiod växte EU-kritiska UKIP stort i opinionen och även inom Tories blev EU-skepticismen allt starkare. Så 2013 meddelade Cameron, som kände sig säker på att det brittiska folket skulle rösta för att stanna i unionen, att om Tories vann nästa val (planerat till våren 2015) så skulle det brittiska folket själva få bestämma. Vann gjorde de, och David Cameron höll sitt löfte. När det sedan gick som det gick avgick Cameron direkt. Inget annat av EU-länderna där kritiken mot unionen växer sig starkare har haft en ledare som känt sig trygg nog i att få som hen vill eller ett parlament som har vågat sätta frågan i väljarnas händer. Med tanke på vilket kaos Brexit har blivit kan det också dröja länge innan ett annat land försöker sig på samma sak.

Hela världen tycks överens om att Boris Johnson är något av en knasboll. Hur kan hans parti öka i popularitet?

Boris Johnson.
Boris Johnson.

Boris Johnson är lite av en Donald Trump-typ i den bemärkelsen att han av många väljare uppfattas som någon som ”säger som det är” och ”inte hymlar med vad han tycker”. Han har också lovat att Stor­britannien ska lämna EU den 31 oktober oavsett om ett avtal finns på plats eller inte, någonting som uppfattas som starkt ledarskap efter Theresa May, som sågs som mer mjäkig, speciellt i förhållande till EU-ledarna. Många britter har tröttnat på debatten om Brexit och vill helt enkelt att den ska ta slut, så ett bestämt slutdatum är lockande.

Det är dock värt att notera att Tories ökade popularitet inte nödvändigtvis skulle hjälpa partiet i valet – eftersom britterna röstar in parlaments­ledamöter i enmansvalkretsar är den allmänna röstfördelningen inte så viktig när ett nytt ­parlament väljs.

Hur utvecklas opinionen – är folket fortfarande för Brexit, till vilket pris som helst?

De flesta opinionsundersökningar visar att fler vill stanna i EU än lämna. Det är dock bara ungefär hälften av de tillfrågade som vill stanna, så några stora marginaler finns inte åt något håll. Majoriteten som är för att stanna i unionen blir dock större om det andra alternativet är att lämna EU utan avtal, en risk som rycker allt närmare. Den nyligen publicerade – tidigare hemligstämplade – Yellowhammer-rapporten, författad av den brittiska regeringen i början av augusti, varnar för det kaos som kan följa på en Brexit utan avtal. Brist på viss mat och höjda mat- och bensinpriser kan drabba landets fattigaste och medicinleveranser kan komma att bli försenade när all trafik över Engelska kanalen måste gå igenom gränskontroller. Trots detta är alltså runt 40 procent av britterna, enligt de färskaste opinions­siffrorna, för en Brexit utan avtal.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter