Miljö.

2021-10-09 13:00
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Viktig klimatåtgärd sätts på paus när politiska satsningar uteblir

I veckan avslöjade Uppdrag Granskning att Sveriges regeringar gång på gång nedprioriterat det som FN:s klimatpanel pekat ut som ett av de enklaste sätten att snabbt minska utsläppen: restaurerade våtmarker.

– Vi skulle kunna bli av med utsläppen på bara några år, men politiken är helt frånvarande, säger forskaren Åsa Kasimir, till Dagens ETC.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Trots att utdikade våtmarker släpper ut lika mycket koldioxid som den svenska bilflottan har regering efter regering misslyckats med att komma till rätta med problemet, rapporterade Uppdrag granskning tidigare i veckan. I programmet framkommer hur ekonomiskt stöd till våtmarksprojekt gång på gång dragits in – trots att det finns en politisk enighet om att Sveriges utdikade våtmarker behöver återställas.

Tvingats ge upp

Resultatet är att både markägare och myndigheter som legat i startgroparna för olika åtgärdsprojekt tvingats avbryta eller ge upp.

– Det är som att hela Sveriges våtmarksarbete har drabbats av corona flera gånger per decennium, det är bara stopp, säger våtmarkskonsulten Morgan Johansson från Västra Götaland, till Uppdrag Granskning.

Bortprioriterad fråga

Åsa Kasimir är forskare vid Göteborgs universitet och har specialiserat sig på växthusgasutsläpp från dikade våtmarker. Hon tycker att det är frustrerande att åtgärderna återkommande prioriteras bort av politikerna.

– Jag tror inte man har förstått vilken stor klimatfråga det här är. Intresset från myndigheter, länsstyrelser och kommuner är stort, men politiken är frånvarande, säger hon till Dagens ETC.

Enkel lösning

Åsa Kasimir var den som först tog fram jämförelsen med den den svenska biltrafiken för att få upp frågan på den politiska agendan. Enligt Sveriges klimatrapportering släpper utdikade våtmarker ut omkring 11 miljoner ton koldioxid varje år, vilket alltså motverkar utsläppen från alla svenska personbilstransporter. Lösningen, som av FN:s klimatpanel IPCC har slagits fast som ett av de enklaste sätten att snabbt minska de globala utsläppen, är att helt enkelt täppa igen dikena och blötlägga marken igen. Och det skulle gå fort om den långsiktiga politiken fanns på plats, enligt Åsa Kasimir.

– På några år kan vi få markerna blöta igen och då slutar egentligen nedbrytningen av torven, som orsakar koldioxidutsläppen, direkt. Ju snabbare vi gör det – desto bättre för klimatet.

Utdikade våtmarker

– På 1800-talet torrlades en fjärdedel av Sveriges våtmarker för att skapa åkermark.

Utdikningarna, som har fortsatt sedan dess, har fått stora konsekvenser för klimatet.

Tidigare band våtmarkerna stora mängder kol, men nu läcker de istället koldioxid.

– I dag har utdikade våtmarker lika mycket klimatutsläpp som personbilstrafiken. Att återställa dem är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra, enligt FN:s klimatpanel IPCC.