Skogskommentaren.

2021-09-20 16:00
Oskyddad skog i Orsa där det saknas pengar till skydd på grund av politikernas ovilja och käbbel. Länsstyrelser runt om i Sverige tvingas ständigt säga nej till skogsreservat då anslag saknas på grund av rådande politik.  Foto: Bengt Oldhammer
Oskyddad skog i Orsa där det saknas pengar till skydd på grund av politikernas ovilja och käbbel. Länsstyrelser runt om i Sverige tvingas ständigt säga nej till skogsreservat då anslag saknas på grund av rådande politik.
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Simsalabim – så enkelt kan skogen räddas

Kalhyggesmodellen har nått vägs ände, inte minst för att EU är på väg att sätta ner foten. Ändå fortsätter skövlingen i Sverige, bland annat för att det saknas pengar till att skydda skog. Men ett väldigt enkelt system kan lösa det problemet, skriver Bengt Oldhammer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Snart kan skogsåret 2021 summeras. Skogsutredning: 1 200 sidor. Artskyddsutredning: 1 700 sidor. EU:s nya skogsstrategi till 2030: endast 30 sidor, men tillägg är utlovat före årets slut. Bland annat ska EU definiera den skog som måste skyddas. Totalt: 3 000 sidor.

Innehållet kan kokas ner till några fundamentala punkter: skydd av mer skog, utfasning av kalhyggesmodellen och omläggning till ett mer klimatanpassat skogsbruk.

Förändringens tid är obevekligen här, även om skogs­industrin ångar på som vanligt. Det är nästan imponerande att se hur de flesta som jobbar i denna näring stoppar huvudet i sanden.

Vi har aldrig haft så mycket reportage och nyheter i media om skogen som under 2021. Men vad har hänt ute i skogen? Har man börjat ställa om och tänka nytt? Har vi sett en drastisk ökning av arealen skogsreservat och biotopskydd (det vill säga formellt skyddade nyckelbiotoper)? Har vi märkt en ökad politisk förståelse för att skydda mer skog och att det anslås mer pengar till detta? Nej, knappast. Snarare tvärtom.

Skogsindustrins lobbyister jobbar hårdare än någonsin och med samma gamla dåliga argument som vanligt. De sätter hoppet till att kritiken ska blåsa över, precis som den brukar göra när skogsdebatter blossar upp då och då. Men det här gången kommer den strategin inte att fungera.

Den svenska kalhyggesmodellen har nått vägs ände.

Frågan är bara när förändringarna kommer. När kartläggs de sista skyddsvärda skogarna och när skyddas de (inklusive fjällskogen)? När får Sveaskog radikalt nya direktiv i linje med nödläget för klimatet, biologiska mångfalden och rennäringens krav?

Om politikerna envisas med att skylla på penningbrist kan ju ett gammalt bra förslag dammas av. Om man på varje avverkad kubikmeter tar ut en mycket liten miljöavgift kan pengarna gå tillbaka till skogsägarna när deras skog skyddas. Simsalabim.

Det är i grunden ett väldigt enkelt system. I praktiken skulle det innebära att konsumenten som köper skogsprodukter räddar våra sista skyddsvärda skogar när riksdagen bromsar. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.