Miljö.

2021-10-08 14:00
Restaurangkedjor och dagligvaru­handeln vill själva kunna välja vilken entreprenör som hämtar och omhändertar deras hushållssopor.  Bild: Christine Olsson/TT
Restaurangkedjor och dagligvaru­handeln vill själva kunna välja vilken entreprenör som hämtar och omhändertar deras hushållssopor. 
Puffetikett
Dagens ETC

Han varnar för sopskandal vid avreglering: ”Kostsamt”

Många verksamheter vill se ett slut på kommunernas sophämtningsmonopol. Men varningar höjs för högre ­avfallstaxor och miljörisker.

”Vi har sett flera sop­skandaler den senaste tiden. Slutkostnaderna landar oftast hos skattebetalarna”, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Restaurangkedjor och daglig­varuhandeln tillhör dem som vill att kommunernas avfallsmonopol skrotas. De vill själva kunna välja vilken entreprenör som hämtar och omhändertar deras hushållssopor – alltså det avfall från exempelvis fikarum och toaletter som idag räknas som kommunalt avfall. Frågan har stötts och blötts i flera utredningar. Remisstiden för den senaste har nyss gått ut. Utredare var Ethel Forsberg som – liksom utredningen som helhet – ger stöd för att släppa in fler aktörer på området.

– Vi tror att entreprenörskap och nya affärsmodeller utvecklas bäst på en friare, öppen och transparent marknad, säger hon till Dagens ETC.

Utredningens direktiv var att analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av ett regeringsförslag om avreglering. Förslaget innehöll två alternativ: dels så kallat frival, vilket innebär att släppa in fler aktörer och dels att se över hur kommuner kan ge dispens till företag och verksamheter som själva vill ta hand om sina hushållsliknande sopor.

– Vi förordade frival för att det ger större nytta till lägre kostnader, säger Ethel Forsberg.

Ser inga negativa effekter

Enligt henne kan frival leda till att återvinningen ökar betydligt.

– Vid en avreglering sker en affärsutveckling där man specialiserar sig på återvinning. Idag är många verksamheter hindrade från att återvinna, och med nya EU-definitioner om vad som klassas som kommunalt avfall kommer de att bli fler.

Vad menar du med att de hindras från att återvinna? Verksamheter kan och ska ju sortera förpackningar som alla andra och få det hämtat av producenterna, som har ansvaret för dem.

– Miljöbalken säger att hushållsliknande avfall måste tas om hand av kommunerna. Coop och andra tar hand om svinnet idag, fast de inte får. Exempelvis bröd som går till destillering av sprit.

Hon tillägger:

– Vi ser inga negativa miljö­effekter av frivalsalternativet.

Men hon kan inte ge något exempel på land som redan avreglerat området, där åtgärden bidragit positivt till miljön. I utredningen nämns bland annat våra grannländer, men inte heller där påvisas några miljöpositiva konsekvenser.

– Det är en prognos. Facit får man först efteråt, säger Ethel Forsberg.

Många av remissinstanserna gör andra prognoser. Hit hör Länsstyrelsen i Stockholm, som avråder från frival med hänvisning till flera risker. Enligt utredningen ska verksamheterna själva finansiera tillsynen av entreprenörerna. Länsstyrelsen konstaterar att avgiften knappast kommer att täcka behovet av ökad tillsyn. Tony Clark, vd på kommunernas bransch­organisation Avfall Sverige, håller med.

– Det är kostsamt att bygga infrastruktur för tillsyn, och kommunerna klarar knappt sina tillsynsansvar idag med befintliga resurser. De är kraftigt underfinansierade.

Påtvingad överkapacitet

Han oroar sig också över den överkapacitet kommunerna kommer att tvingas stå beredda med om frival införs. Precis som kommunala skolor har skyldighet att bereda plats för elever om en friskola går omkull, ­måste kommunerna träda in om de privata avfallsentreprenörerna inte sköter sig.

Flera remissinstanser pekar också på ökade ­risker för att avfall dumpas på ­platser som innebär miljö- och hälsorisker, om oseriösa aktörer ­konkurerar med lägsta pris. Bland annat lyfts sop­skandalen i ­Botkyrka fram. Tony Clark nämner också flera färska skandaler med verksamheters bygg- och rivningsavfall som dumpats på ett olagligt och miljöfarligt sätt.

–  Där råder det frival idag. Slutkostnaderna landar oftast hos skattebetalarna, säger Tony Clark.

”Total skandal”

Just nu pågår flera utredningar  som kommer att påverka avfallshanteringen. Tony Clark anser att man borde invänta resultaten av dem, innan beslut tas om hur verksamheter kan förfoga över sitt avfall.

– En utgångspunkt måste dock vara att det bidrar till en miljömässigt bättre hantering än den vi har idag, och det finns det inga tydliga belägg för i den nya utredningen.

Ethel Forsberg håller inte med. Hon framhåller att en stor andel av det som idag går till förbränning skulle kunna ­materialåtervinnas.

– I första hand plast, papper, metall, glas och matrester. Rätt sorterade utgör dessa material en värdefull resurs. Upp till 80 procent skulle gå att sortera ut. Men kommunerna återvinner inte, de bränner upp det, säger hon.

Ett påstående Tony Clark kallar ”total skandal”.

– Det är producenterna som har insamlings- och återvinningsansvar för förpackningar. Kommunerna vill inte ha ­osorterade förpackningar i restavfallet, men tvingas ta hand om det när verksamheter inte käll­sorterar, säger han.

Utredning

Utredningen ”Äga avfall – en del av den cirkulära ekonomin” presenterades för regeringen i april i år.

Enligt utredningen kan frival leda till betydligt större åter-
vinning och bidra till den cirkulära ekonomin, men enligt många remissinstanser saknar utredningen belägg för dessa utsagor.

Flera remissinstanser fram­håller alternativ för att öka ­återvinningen, som att låta verksamheter betala lägre avfallstaxa om de sorterar sitt avfall bättre.

Redan idag upphandlar fler än två tredjedelar av kommunerna avfallsinsamlingen, men inte omhändertagandet av avfallet.