Ledare. Rebecka Bohlin.

2021-09-22 04:30
Bild: TT/Fredrik Sandberg
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Notan för klimatet ska inte betalas av vanligt folk

När politikerna sviker och försäkringsbolagen framhåller att deras ansvar endast gäller det oväntade – så hamnar notan i slutändan hos vanliga människor. Det är inte rimligt!

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Rivningsledaren Bella blev anlitad för att vara ett par dagar hemma hos oss. Det var efter sommarens översvämningar i Stockholm, då vägar och byggnader vid två tillfällen hamnade under vatten när dagvattenanläggningarna inte kunde hantera de extrema skyfallen. Men Bella gjorde bedömningen att hon och hennes kollega behövde fyra dagar för rivningen av en helt mögelskadad källare. Försäkringsbolaget svarade ja till den dyrare kostnaden. I nästa skede kom en inspektör till oss och bedömde att det ändå inte räckte – ännu mer behövde rivas. Försäkringsbolaget accepterade och Bella kom tillbaka. Nu står källaren på tork och om en vecka kommer ett bygglag för att återställa den. Vi har haft tur. Inget krångel med försäkringsbolaget alls, något som inte är alls är självklart.

När Norrköping drabbades av skyfall 2019, och en del av stadens strandpromenad sveptes bort, drabbades många hus av vattenskador. Efter det följde flera års försäkringstvister.

Gävle har varit i mediernas fokus den här sommaren. Staden fick motsvarande två månaders regn under två dygn (161,6 mm), ett skyfall som som är det sjätte värsta uppmätta av SMHI. I veckans nummer av ETC nyhetsmagasin har vi besökt Gävle, en dryg månad efter krisen. Där har så många drabbats att de flesta ännu inte fått tag på firmor som kan riva och återställa. Många väntar på besked från sina försäkringsbolag.

Inom försäkringsbranschen pågår en diskussion, som de vill att politiker och allmänhet ska känna till redan nu. En försäkring täcker ”oväntade” händelser. Men kriserna i kölvattnet av den globala upphettningen är inte längre oväntade. Med bara ett års varsel kan försäkringsvillkoren skrivas om, så att de inte gäller klimatrelaterade översvämningar.

Utvecklingen i Sverige är långt ifrån unik. I USA har försäkringsbolagen höjt premierna för de husägare som inte följer vissa checklistor, och det finns exempel på försäkringsbolag som till och med försökt avsluta försäkringar för hus som ligger i farozonen för skogsbränder.

På ett sätt är det logiskt. Försäkringen gäller ju det ”oväntade”. Och klimatkrisens konsekvenser är inte oväntade.

Fastighetsägare har naturligtvis ett visst ansvar – men det stora ansvaret ligger på politisk nivå.

Att lägga om politiken så att upphettningen hejdas räcker inte. Även med netto-noll-utsläpp lever vi med upphettningens konsekvenser och måste anpassa samhället efter det. Att bygga anläggningar som kan hantera större mängder vatten, och att plantera träd som dämpar värme och suger upp vatten, är två av de saker som måste göras nu.

Men vem har det övergripande ansvaret? På papperet är det regeringen, men i praktiken faller det mellan olika stolar. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har i en analys bedömt att det totalt handlar om 25 olika myndigheter som måste bidra med relevanta expertkunskaper.

Kraven på en klimatanpassningsmyndighet, som tar ett samlat grepp, växer. En statlig utredning föreslog detta redan 2017 men förslaget förpassades då till papperskorgen, framför allt för att det ansågs för krångligt att formulera ett nytt regelverk.

Men det handlar också om pengar. Enligt utredningen behövs 205 miljarder kronor fram till år 2100 för att klimatsäkra infrastrukturen. Men idag finns bara 175 miljoner för kommunerna att söka från MSB, pengar som snabbt håller på att ta slut. När politikerna sviker och försäkringsbolagen framhåller att deras ansvar endast gäller det oväntade – så hamnar notan i slutändan hos vanliga människor. Det är inte rimligt!

Det handlar inte bara om översvämningar och bränder. Under värmeböljan i Sverige 2018 dog 700 personer fler än vanligt på grund av hettan, enligt Folkhälsomyndighetens analys. Sjukhus måste inrätta särskilda svala rum då många mediciner förstörs i över 25 grader. Förskolor och sjukhus kan behöva utrustas med dyrbar luftkonditionering.

Inrätta klimatanpassningsmyndigheten nu – och tillför de pengar som krävs!