Ledare. Beatrice Rindevall.

2019-11-23 12:00
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Det vi sparar idag betalar vi dubbelt imorgon

När eleverna har blivit ekonomi är det lätt att förstå varför svenska skolan haltar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Nyhetsmagasinet ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Nyhetsmagasinet ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Om det är något som vi vet, är det att kortsiktiga besparingar på skolan leder till långsiktigt omfattande kostnader. Det säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till tidningen Skolvärlden. Ändå är det just nedskärningar som fortsätter drabba skolväsendet, med katastrofala följder. Senaste påhittet är att dra in stödet för eleverna som behöver det mest.

I veckan höll Lärarförbundet en manifestation utanför Stockholms stadshus då det väntas besparingar på skolan, trots att det blågröna styret lovat lönesatsningar, minskad administration, minskade barngruppsstorlekar och ökade resurser. “Enligt den politiska ledningen ska Stockholms förskolor och skolor vara de bästa i Sverige”, skriver Lärarförbundet. Men årets budgetförslag, fortsätter de, ger definitivt inte förutsättningar för det.

En av besparingarna just nu, eller “effektiviseringarna” om man vill strö lite glitter över det, är att dra in elevstöd. Trots bedömningar av läkare, psykologer och pedagoger avslås ekonomiskt skolstöd till barn med Aspergers syndrom, autism, adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser, utan närmare motivering eller bedömning. Det skriver föräldrar på Aftonbladet Debatt efter att 34 procent av eleverna med särskilda behov blivit utan stöd i år – vilket lett till en ”katastrofal” situation. Resursskolor hotas nu med nedläggning och 600 elever kan bli av med sina platser, bara i Stockholm.

Men det är knappast ett huvudstadsproblem. I skånska Höör har finansieringen av skolan under året minskat med 8,2 miljoner. Kommunen har lovat att besparingarna inte ska gå ut över barnen, vilket är ett lika absurt påstående som att de 600 indragna tjänsterna på Karolinska inte kommer gå ut över patienterna. Alla kan se att skol- och sjukhuspersonal arbetar om dagarna, även utanför arbetstid och under pauser. Personalen går på knäna samtidigt som ett par extra händer i skolan kan göra all skillnad för att ett barn ska klara ett ämne, vilja gå till lektionerna, slippa mobbning eller se ett bråk avstyras innan det skett.

Exemplen kan fortsätta i oändlighet. Österåkers kommun är i tumult efter indraget stöd till elever med särskilda behov. Kommunen som “effektiviserat” år efter år har istället för att budgetera för behoven i år sökt volontärer till skola och andra samhällsfunktioner. Besparingar i Staffanstorp har lett till att skolmaten dragits in, vilket kommunpolitikerna kallar “omfördelning”. Pengarna ska “istället” gå till grund- och förskola i kommunen - istället för – en budget som täcker behovet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Att besparingar i skolan leder till långsiktiga samhällskostnader är ingen raketforskning. Eleverna får det tuffare medan allt högre press läggs på personal. Sedan 2000 har undervisningstiden för lärare ökat med två veckor per läsår. Elevgrupperna blir större, administrationen ökar och arbetet blir allt svårare att hinna med. Dessutom släpar lönerna efter i jämförelse med andra akademiska yrken. Det är inte konstigt att 40 000 lärare flytt yrket och att andel behöriga i grundskolan sjunker. 2035 spås lärarbristen ligga på 79 000 personer.

När eleverna har blivit ekonomi, besparingar kallas effektiviseringar och försämringar benämns som satsningar, är det lätt att förstå varför svenska skolan haltar. För kommunpolitiker – och väljare – får inte den skolan de önskar, de får den de skapar. Dagens utbildning bäddar inte för framtiden, vilket idag känns alltför tydligt för elever, skolpersonal och föräldrar landet runt. Det kommer kännas i hela samhället framöver, om vi inte börjar prioritera annorlunda.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Beatrice Rindevall
Beatrice Rindevall 

Hårt arbetande miljöredaktör för Supermiljöbloggen. Ägnar sin tid åt att göra världen bättre och kommunicerar gärna med memes.

Skriver ledare i nyhetsmagasinet ETC.