Inrikes.

2021-11-09 10:50
  • Under måndagen hölls demonstrationer på flera orter i landet mot regeringens förslag att höja räntan på CSN-lån. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle. Bild: Skiftet
    Under måndagen hölls demonstrationer på flera orter i landet mot regeringens förslag att höja räntan på CSN-lån. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.
  • Bild: Isabell Höjman/TT
  • V, L och SD är emot finansieringen av omställningsstödet.  Bild: Jessica Gow/TT
    V, L och SD är emot finansieringen av omställningsstödet. 
Puffetikett
Dagens ETC

Studenter tar strid mot höjd CSN-ränta

Regeringens förslag om att höja räntan för CSN-lån med 900 procent har mött stark kritik bland fackförbund och studentföreningar. Men regeringen står fast vid sitt förslag.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Över 100 000 namnunderskrifter har samlats in genom Saco och kampanjsidan Skiftet. Under måndagen har även demonstrationer mot förslaget hållits på flera orter i landet.

– Det är tydligt att många sluter upp i den här frågan. Det jag tycker är viktigt att visa är att det inte bara drabbar studenter utan alla som tagit studentlån efter 1989. Sjuk­sköterskor och lärare som ställt upp och tagit oss alla genom pandemin och som nu egentligen förtjänar mer ersättning möts istället av höjda räntor, säger Olivia Linander, kampanj­are hos Skiftet och protest­samordnare.

Höjningen av räntan från 0,05 procent till 0,5 procent ska göras för att finansiera det så kallade omställningsstödet som innebär att fler ska kunna börja studera mitt i livet. Många av kritikerna tycker att förslaget om ett omställningsstöd i sig är bra men att finansieringen borde komma från annat håll.

– För att skapa viktiga åtgärder för att få in fler i arbete borde det vara de mest resursstarka som ska finansiera förslaget – inte studenter och de som detta slår hårdast mot. Men nu riskerar grupper att ställas mot varandra. För personer som redan har svårt att finansiera sina studier kommer det kanske innebära att de väljer bort studier, säger Olivia Linander.

Visioner om nollränta

Som mest beräknar CSN att räntehöjningen kan innebära en ökning på 840 kronor på ett år. Även om den summan är förhållandevis låg för medelinkomsttagare framhåller Olivia Linander att varje ökning slår hårt mot de som redan idag får vända och vrida på pengarna.

– Men diskussionen bör inte endast röra antal kronor fram och tillbaka, utan snarare hur vill vi att systemet för studenter ska se ut – vi skulle kunna ha visioner om nollränta vilket var aktuellt för inte så länge sedan. Om vi vill förbättra och skapa mer jämlikhet ska vi självklart inte röra oss mot den riktning det här förslaget gör.

”Inga andra förslag”

I en intervju med Arbetsvärlden i slutet av september sa Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, att hon tyckte att näringslivet hade kunnat betala mer eller att reformen skulle kunna bekostas av höjda skatter men att parterna inte kunnat enats om något annat förslag än räntehöjningen som finansieringsmodell.

Matilda Ernkrans svarar att hon inte har möjlighet att svara på Dagens ETC:s frågor men skickar en kommentar via mejl:

”Regeringen har inga andra finansieringsförslag än den som presenterats. Nu har CSN fått i uppdrag att återkomma till regeringen med en modell för en förändrad ränta som innebär en ränta på en halv procent. Ingången är att låntagaren själv ska kunna välja att ha kvar samma månadskostnad men med en viss förlängning av betalningstiden av lånet, eller en mindre ökad månadskostnad. Enligt CSNs beräkningar så rör det sig om en ökning med 40–70 kronor per månad. Majoriteten som gått en eftergymnasial utbildning får jobb, och för den som har betalningssvårigheter efter studierna så finns det starka trygghetsregler för låntagarna inom det svenska studiemedelssystemet.” 

L om räntehöjning: ”Sänder fel signaler”

Daniel Riazat (V) var den som skapade interpellationen för att debattera räntehöjningen under tisdagen. Han motsätter sig en höjning bland annat för att skuldsättningen kommer att öka ytterligare för personer som redan har studieskulder hos kronofogden.

Ilon Szatmari Waldau, talesperson för högre utbildning och forskning i Vänsterpartiet lyfter också att det finns en sned­rekrytering till högskolan som kan förvärras av en höjd ränta för CSN.

– Vi i V vill minska den sociala snedrekryteringen och få in fler arbetarklassbarn och barn till utlandsfödda på högre utbildningar. Det viktigaste för att lyckas med det är attraktiva villkor på studielånen. Det finns påvisat i många undersökningar, som pekar på att de här grupperna har svårare att ta lån, för de vill inte skuldsätta sig. Tröskeln in till högre utbildningar blir på så vis ännu högre för dem. Det är helt obegripligt att Socialdemokraterna vill öka både människors skuldsättning och hinder att ta studielån.

Vill se annan finansiering

Vänsterpartiet är dock för omställningsstödet och säger att de finansierar det i sin budget.

Marie Nilsson, högskole- och forskningspolitisk talesperson för Liberalerna, tycker också att omställningsstödet är ett bra förslag.

– Men vi vill finansiera det på annat sätt, föga överraskande kanske genom att exempelvis ta bort familjeveckan, säger hon.    

Vad tycker ni om förslaget med den mångdubbelt höjda räntan på studiemedelsskulderna?

– Vi tycker inte att det är ett bra förslag, utan att det sänder fel signaler. Vi liberaler tror ju nämligen på utbildning och bildning, säger Marie Nilsson.

Även SD är för omställningsstödet men ifrågasätter finansieringsmodellen, enligt SD:s presstjänst. KD och C är däremot för både omställningsstödet och finansieringen genom höjd ränta på CSN. Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för M, svarar via mail: ”Vi moderater är kritiska till den kraftiga höjningen av CSN-räntan som regeringen föreslagit.”

Mats Berglund, Miljöpartiets talesperson för högskole- och universitetsstudier, står bakom budgeten men är inte helt nöjd:

– Vi hade gärna sett en annan finansieringsform – att arbetsgivarna hade varit med och tagit ett större ansvar, eftersom omställningsstödet kommer gynna dem mycket genom att de får en mer uppgraderad arbetskraft, men nu blev det inte så. Men om vi ser till hela bilden är det ändå en höjning av räntan från väldigt låga nivåer.

Enkät: Vad tycker du om förslaget?

Linnéa Berg

22, ekonomistudent, Göteborg

– Jag tycker att det är ett jättekonstigt resonemang. Det motverkar att fler unga börjar plugga. Redan nu är det många som väljer att inte plugga för att det blir mycket pengar att betala tillbaka om man tar lån. Och för oss som redan har lån blir det också skevt. Vi var inte beredda på en höjning av räntan på de lånen vi redan har tagit.

Tobias Wasserman

23, masterstudent i statsvetenskap, Göteborg

– Det är inte bra. Man kan tycka att räntan är låg i dag, men en så stor höjning är för mycket. Jag tycker att det är orättvist att höja räntan även för dem som redan tagit lån. Jag har ju redan tagit mitt lån, men nu går det inte att backa.

Isak Johansson

25, masterstudent i Europastudier, Vänersborg

– Det känns fel att inför en höjning på det sättet. När man ändrad lagstiftning till exempel brukar det sällan vara retro­aktivt, men detta är studenter och före detta studenter som blir tagna på sängen. Om man absolut måste göra en höjning så borde den inte vara retroaktiv.

Tipsa om artikeln via e-post

Omställningsstödet

Arbetstagare som jobbat i minst åtta år ska enligt det nya förslaget få möjlighet till ett studiestöd som med lån och bidrag motsvarar cirka 80 procent av den befintliga lönen under ett år. Det ska möjliggöra att fler ska kunna byta arbets­bana mitt i livet.

Enligt förslaget ska stödet finansieras genom räntehöjningar av CSN-lån för alla som tagit lån efter 1989. Idag ligger räntan på 0,05 procent och ska enligt förslaget höjas till 0,5 procent.