Inrikes.

2019-12-10 15:20
”Jag får panik när jag tänker på vad som ska hända med mina barn om resursskolan går omkull”, säger Ellinor Sandegren. Foto: Privat/Shutterstock
”Jag får panik när jag tänker på vad som ska hända med mina barn om resursskolan går omkull”, säger Ellinor Sandegren.
Puffetikett
Dagens ETC

Sonens liv tog ny vändning – nu hotas skolformen som blev räddningen

Ellinor Sandegrens söner, Svante och Hugo, har båda autismdiagnoser och går högstadiet på en resursskola i Stockholm.

Nu har utbildningsförvaltningen dragit in stödet kraftigt, vilket gör att skolan riskerar att få slå igen.

   – De här barnen, som behöver det här extra stödet för att klara av sin skolgång, är det inte bättre att lägga pengar på dem nu, än att de ska bli vuxna med psykisk ohälsa, och då mycket dyrare för samhället, frågar hon sig.     

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I Januariavtalet står det svart på vitt: ”Gör det lättare att få stöd i mindre undervisningsgrupper. Resursskolor ska utvecklas. Öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter”. En intention som upprepades av statsminister Stefan Lövfen, S, i regeringsförklaringen: ”Ingen elev ska lämnas efter. Stödet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska öka. Resursskolor ska utvecklas”.

Budskapet var detsamma från Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm, L, som i en debattartikel inför valet skrev: ”Om vi inte ger stöd åt de elever som behöver det ger vi inte alla barn de kunskaper de har rätt till i grundskolan. Det är dags att Sveriges kommuner tar detta på allvar och ser till att det faktiskt finns särskilt stöd att tillgå för de barn som behöver det”.

Den politiska intentionen om att garantera alla barn – även de med neuropsykiatriska funktionshinder som adhd och autism – det undervisningsstöd och den hjälp de behöver för att klara av att fullfölja sin skolgång, är alltså tydlig.

Drastisk ökning av avslag

Ändå har antalet avslag om tilläggsbelopp – det extra stöd från kommunen som gör det ekonomiskt hållbart för resursskolorna att hålla personaltätheten så pass hög som det krävs – drastiskt skjutit i höjden i Stockholm under de senaste två åren. Under 2019 har inte mindre än 36 procent av ansökningarna lett till avslag från utbildningsförvaltningen.

Dessa inskärpningar, i beviljandet av det extra stödet för barn med särskilda behov, riskerar nu att leda till att de omkring 600 barn med svåra inlärningssvårigheter, som idag återfinns i Stockholms resursskolor, helt kommer att förlora sina skolplatser.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Sonen ville inte leva mer

Ellinor Sandegren, från söderförorten Farsta i Stockholm, är en av de många föräldrar som ligger sömnlös om nätterna, orolig för att utvecklingen ska drabba hennes familj.

Dagens ETC besöker henne i hemmet, där de kulörta ballongerna ännu hänger kvar i dörrposterna efter sonen Svantes 15-årskalas föregående helg. Att han skulle få bli 15 år fyllda var dock långt ifrån någon självklarhet när han var tio och ännu inte hade fått sin plats i resursskolan.

– Svante har alltid varit speciell. När han var sex år och skulle börja i förskoleklass fick han sin autismdiagnos, berättar Ellinor Sandegren.

Det första åren i lågstadiet flöt på bra, utan någon värre dramatik. Svante gick i en liten privatskola i närområdet. Han beviljades en resurslärare, som Ellinor Sandegren beskriver som sonens trygghet och fasta punkt i skolan. Men när Svante skulle börja i fjärde klass tillsatte skolan en ny rektor, som bestämde att han inte längre behövde någon extra resurs. Resonemanget löd ungefär: ”Men nu går det ju så bra för Svante i skolan ändå, eller hur?”.

– Min superintelligenta lilla pojke som fram tills dess hade älskat att gå till skolan och bara sugit åt sig av all ny kunskap, kraschade totalt! Han ville inte leva längre, vilket han gav uttryck för så gott som varje dag. ”Mamma, jag vill inte finnas mer”, brukade han säga till mig.                 

Ellinor Sandegren blev allt mer förtvivlad. Hon beskriver det som att hon kraschade rakt in i väggen, och blev sjukskriven med utmattningssyndrom.

Livet vänder

Men så fick hon reda på att Lunaskolan (en privatdriven resursskolekoncern i Stockholmsområdet) skulle öppna upp för en ny klass i Bromma, väster om stan. Där lyckades hon efter otaliga telefonsamtal, i vilka hon förklarade situationens påtagliga allvar och hur pass illa däran hennes son var, till slut få in Svante när han skulle börja i femte klass.

– Då vände livet. Efter att jag fick in Svante där började vi att fungera som en familj igen. Han började älska att gå till skolan igen, och jag kom på fötter och kunde gå tillbaka i arbete. Det är väl så det ska vara?     

Med hjälp av syskonförturen lyckades Ellinor Sandegren sedan att få in Svantes yngre bror Hugo, som även han har en autismdiagnos, på Lunaskolan. Idag går Svante i nionde klass och Hugo i sjuan.

– Jag får panik när jag tänker på vad som ska hända med mina barn om resursskolan går omkull. Om Hugo ska börja i en vanlig högstadieklass, det kommer inte att gå, han kommer att krascha ihop totalt.

Stödbehoven försvinner inte

Niklas Ahlström, VD för Utvecklingspedagogik AB som äger Lunaskolan, förklarar att skolan är helt beroende av att eleverna beviljas tilläggsbeloppet:

– För att vi ska kunna ha den personaltäthet vi har, är vi helt beroende av tilläggsbeloppet. Det står för omkring tre fjärdedelar av det ekonomiska stödet vi får från kommunen.         

Om skolan inte inom kort får några tydliga signaler om ekonomiska tillskott från utbildningsförvaltningen, säger han sig ha svårt att se hur de ska klara av att driva verksamheten vidare.

– Det är ju inte oss i skolledningen det blir synd om då, utan de elever med stödbehov, som man inte har lyckats bemöta och hjälpa på andra skolor. De stödbehoven kommer ju inte att försvinna.

Tillsätter en utredning     

Helene Moquist, enhetschef på utbildningsförvaltningen i Stockholm, framhåller att det ökade antalet avslag inte beror på något besparingskrav, från politiskt håll.

– Vi har börjat titta på varje enskild ansökan mer noggrant, vilket har fått dessa konsekvenser. Det beror i sin tur på att vi blivit hårdare i att likvärdigheten inför lagen ska efterlevas. Oavsett var en ansökan kommer ifrån, om det är från en resursskola, annan fristående skola eller en vanlig kommunal skola, så ska den behandlas på samma sätt.     

Till följd av kritiken som riktats mot utbildningsförvaltningen från bland annat Utvecklingspedagogik AB, kommer man att tillsätta en utredning för att se över ersättningsmodellernas utformning.   

– Vi ser över vår modell utifrån konstruktionen av tilläggsbeloppet och grundbeloppet. Som det ser ut idag är inte små elevgrupper i sig ett skäl för att bevilja en elev tilläggsbelopp, utan då ska mer extraordinära insatser till. Men den utformningen av systemet går ut över resursskolorna, säger Helene Moquist.

Under den tid som utredningen pågår vill hon se att resursskolorna får ett extra stöd.

– Vi har föreslagit för nämnden att resursskolorna ska få ett extra tillskott på 15 miljoner kronor per termin, säger hon.

Niklas Ahlström tycker det låter positivt med en oberoende utredning som ser över hur resursskolorna drabbats av stödets utformning och de många avslagen, men är fortsatt orolig för skolans överlevnad:

– Det uppenbart så att det behövs en annan lösning för resursskolorna, på tillämpningsnivå, om de ska få finnas kvar, säger han.     

Christian Wetterstrand, på Lunaskolans föräldraförening, säger att många idag är väldigt oroliga för att deras barn ska bli hemmasittare, om de tvingas tillbaka in i vanliga skolklasser.

– Det här är inte bara ett problem i Stockholmsområdet. Vi håller nu på med att sammanställa uppgifter från tio olika kommuner i landet, där man haft liknande problem under de senaste åren, säger han.

Beviljade beloppen lägre

Utöver att antalet avslag på resursskolornas ansökningar om tilläggsbelopp har dragit iväg de senaste två åren, har även de beviljade beloppen blivit lägre.

Tilläggsbeloppet beviljas av kommunens utbildningsförvaltning i fyra olika ersättningsnivåer, från C1 (det högsta). Av diagrammet framgår att utbildningsförvaltningen i Stockholm allt oftare beviljar extra stöd (tilläggs-belopp) enligt den lägre skalan i ersättningsnivån (C1 eller C2).

De fyra nivåerna

C1

Bedömningen är att eleven för att kunna genomföra sin utbildning har behov av, och skolan genomför frekvent och sammanhållet, extraordinära stödåtgärder i form av resursstöd, exempelvis assistent.

C2

Bedömningen är att eleven för att kunna genomföra sin utbildning har behov av, och skolan genomför frekvent och sammanhållet, extraordinära stödåtgärder av specialpedagogisk karaktär. Det eventuella resursstöd som genomförs är inte extraordinärt.

C2X

Bedömningen är att eleven för att kunna genomföra sin utbildning har behov av, och skolan genomför frekvent och sammanhållet, extraordinära stödåtgärder av specialpedagogisk karaktär. Det specialpedagogiska stödet kombineras med ett extraordinärt resursstöd som genomförs frekvent och sammanhållet.

D1

Bedömningen är att eleven för att kunna genomföra sin utbildning har behov av, och skolan genomför, extraordinära stödåtgärder kontinuerligt under hela dagen i form av resursstöd.

 

Regeringsutredning

För att komma till rätta med bristande stödinsatser i den ordinarie skolan pågår regeringsutredningen: ”Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven”.

Utredningen ska komma med förslag om hur skolorna i högre grad ska kunna tvingas att anpassa undervisningen till elever med särskilda behov. Ett stöd som enligt uppgift ska ha minskat kraftigt under de senaste sex åren.

I uppdraget ingår dessutom att se över behovet av resursskolor.

Små elevgrupper

Elevgrupperna i resursskolor består i regel av 3-5 barn per vuxen.

”För att en skola ska ha råd med en sådan personaltäthet är tilläggsbeloppet helt avgörande”, förklarar Lunaskolans VD Niklas Ahlström.

I Stockholm går omkring 600 elever med neuropsykiatriska funktionshinder i resursskola. Ytterligare omkring 2 000 barn står i kö.