Inrikes.

2021-03-17 10:50
  • På det nationella planet har SD bland annat argumenterat för att ändra bibliotekslagen. Bild: Janerik Henriksson/TT, Christine Olsson/TT
    På det nationella planet har SD bland annat argumenterat för att ändra bibliotekslagen.
  • Karin Linder, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening. Bild: Elisabeth Ohlson
    Karin Linder, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
Puffetikett
Dagens ETC

Så använder SD biblioteken som politiskt slagfält

De senaste åren har Sverigedemokraterna både lokalt och nationellt försökt ändra bibliotekens inriktning. Så har kulturinstitutionen blivit en av partiets viktigaste kulturfrågor.

”De använder biblioteken som någon form av testverksamhet för att se hur långt man kan pressa in sin egen agenda”, säger bibliotekarien Tobias Willstedt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Bibliotekspersonalen i skånska Svalöv hade gått på hbtq-kurs och berättade på Facebook att biblioteken nu var hbtq-certifierat. Men i mitten av februari i år, bara några dagar efter att inlägget lagts upp, kallade bildningschefen Hans Dahlqvist till sig personalen och berättade att det måste tas ner. Ett politiskt beslut som han bara förmedlade vidare, säger han till Sydsvenskan. Stämmer det är det i så fall inte första gången Sverigedemokraterna reagerar på hbtq-arbete på något av landets bibliotek.

För ett drygt år sedan krävde lokalpolitikern Steven Jörsäter i Täby att ett samtal på biblioteket om normkritik och hbtq skulle stoppas, och inför valet 2018 tvingade SD i Mölnlycke biblioteket att ta ner sina prideflaggor. De menade att Pride-rörelsen är vänsterpolitisk och flaggorna därmed ”otillbörlig valpåverkan”.

– Mina kollegor fick gå en golgatavandring med SD:s representanter och valförrättaren som pekade på vad som skulle tas bort. Så vidrigt förnedrande, berättade en anställd på biblioteket för SVT.

Men det är inte bara hbtq-frågor som fått Sverigedemokraterna att vilja förändra bibliotekens inriktning. På nationell nivå har SD de senaste åren lagt återkommande motioner om att bibliotekslagen ska ändras – så att medborgarskapet avgör på vilket sätt du kan utnyttja biblioteket. I de första motionerna skriver partiet att personer som inte har svenskt medborgarskap ska kunna nekas boklån och andra bibliotekstjänster. I den senaste motionen, från i höstas, har det dock ändrats. Nu är det istället ”illegala migranter” som ska nekas vissa tjänster. Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening, tycker inte att ändringen har någon större betydelse. Budskapet är detsamma.

– Det är en politik som går ut på att särskilja människor. Tvärtemot det som är ett av bibliotekens viktigaste syfte, att skapa gemenskap, att vara en plats där alla är precis lika välkomna, säger hon.

Stopp för böcker på modersmål

I Sölvesborg har Sverigedemokraterna redan fått inflytande över biblioteken. Här ändrades den lokala biblioteksplanen i december 2019 efter ett förslag från det så kallade Samstyret – Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet. Nu behöver skolbiblioteken inte längre köpa in böcker på elevernas modersmål, och samarbetet mellan folkbiblioteken och modersmålslärarna har strukits.

Sverigedemokraterna i Vellinge vill ändra biblioteksplanen på liknande sätt. I januari kom ett yrkande där de skriver att meningen om att skolbiblioteken ska erbjuda litteratur på elevernas modersmål bör tas bort ur biblioteksplanen. De vill också ändra formuleringen kring vilka som är välkomna till biblioteken. I tjänstemännens förslag till ny biblioteksplan står det att biblioteken ska vara en öppen plats ”där alla oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsvariationer, trosuppfattning, könsöverskridande uttryck, sexualitet och klass kan mötas”, men Sverigedemokraterna vill stryka de sju diskrimineringsgrunderna och begreppet klass och istället skriva alla. När planen skulle antas fick de också med sig Moderaterna på ändringen och därmed gick förslaget igenom. Beklagligt, tycker Angela Everbäck, ordförande för Miljöpartiet i Vellinge.

– Sverigedemokraterna vill få det till att det skulle vara mer inkluderande att skriva alla, men här handlar det om att lyfta grupper som ofta utsätts för diskriminering. Att ta bort de här grupperna riskerar istället att leda till exkludering. Jag ser en stor fara att hela syftet och ändamålet med våra fantastiska bibliotek förskjuts, säger hon.

”Svenskhet i fokus”

Att SD även ger sig på modersmålet tycker hon visar på hur de låter ideologi istället för forskning styra. Karin Linder på Svensk biblioteksförening håller med:

– Det finns stort vetenskapligt stöd för att man lär sig ett nytt språk snabbare om man samtidigt får utveckla sitt eget modersmål. Förslag om att inte köpa in litteratur på modersmålet går i linje med deras förslag om att alla inte ska ha samma rätt till biblioteken, de försöker signalera att biblioteken inte är för alla, att svenskhet ska stå i fokus.

I Vellinge ville Sverigedemokraterna också ta bort en skrivning om att personer med funktionsvariationer, nationella minoriteter och personer med annat modersmål ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det yrkandet backade de dock ifrån när de insåg att det skulle strida mot bibliotekslagen. Just det här, att på kommunnivå pröva vad som är möjligt, tror Tobias Willstedt, bibliotekarie som också sitter i styrelsen för föreningen Bibliotek i samhället, är en uttänkt strategi.

– De använder biblioteken som någon form av testverksamhet för att se hur långt man kan pressa in sin egen agenda inom den lagstiftning som finns. Eftersom biblioteken inte regleras lika hårt som skola, eller vård och omsorg till exempel, blir de också enklare att påverka, säger han.

Han tror också att Sverigedemokraternas aktiva bibliotekspolitik beror på att bibliotekens mål ibland krockar med SD:s kulturpolitik.

– Biblioteken jobbar efter reglerande dokument där det tydligt framgår att mångkultur och inkludering är viktigt. Det går emot Sverigedemokraternas konservativa syn på kultur, där den nationella kulturen är den rätta kulturen. Folkbiblioteken blir en måltavla, säger Tobias Willstedt.

Vill väcka debatt

Linnéa Lindsköld, forskare i kulturpolitik vid Högskolan i Borås, tror att bibliotekens popularitet gör dem extra intressanta för Sverigedemokraterna.

– Det finns ju ett folkbibliotek i varenda kommun, det är den mest besökta kulturinstitutionen vi har, och därför där de kan påverka kulturpolitiken mest. Det är också en väldigt uppskattad kulturinstitution. När SD försöker förändra biblioteken blir det ett sätt att väcka debatt, det får stor uppmärksamhet, säger hon.

Linnéa Lindsköld tror att mycket handlar om symbolpolitik. I Sverigedemokraternas ögon är biblioteken ett bevis för att mycket har blivit sämre i samhället. Minoritetsgrupper ska prioriteras, litteratur på modersmål vara ett krav, hbtq-certifiering uppmuntras – det samtidigt som rapporter om bråk och stök på biblioteken väller in. Förutom att förändra bibliotekslagen vill de också att se en nationell åtgärdsplan för hur lugnet ska kunna råda igen, och biblioteken ”kunna säkras från grupper som söker använda biblioteken till annat än det tilltänkta syftet”.

På sätt och vis är biblioteken ett samhälle i miniatyr. För Sverigedemokraterna finns det nog ett starkt symbolvärde i att vara tydliga med vad ett bibliotek bör vara, säger Linnéa Lindsköld.

Dagens ETC har sökt Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson, som avböjt intervju.

Fakta:

– Varje kommun ska enligt lag ha en biblioteksplan som beskriver hur man tänker sig svara upp mot bibliotekslagen (2013:801) och som syftar till en likvärdig biblioteksservice i hela Sverige.

– Bibliotekslagen är en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för biblioteksväsendet. Den fastställer bland annat att de offentligt ägda biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, och främja litteraturens ställning.