Inrikes.

2014-01-22 11:46
Morgan Johansson, Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, förbereder ett utspel om sexualbrottslagstifningen. Är det nu partiet svänger om samtycke? Bild: Pontus Lundahl/TT
Morgan Johansson, Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, förbereder ett utspel om sexualbrottslagstifningen. Är det nu partiet svänger om samtycke?

S-utspel väntas om samtyckeslag

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Den senaste veckan har samtycke vid sexualbrott diskuterats intensivt i tidningar och sociala medier. Debatten blossade upp i samband med att en 27-årig man i Lund friades efter att ha haft sex med en kvinna som upprepade gånger sagt nej. Både Socialdemokraterna och Moderaterna har tidigare avvisat krav på samtycke.

På en direkt fråga om Socialdemokraterna kommer att svänga om samtycke säger partiets rättspolitiske talesperson Morgan Johanson:

– Jag sitter och skriver på en artikel just nu om vår syn på sexualbrottslagstiftningen.

Utspelet kommer att publiceras senare i veckan. Exakt vad det kommer att innehålla konkret vill inte Morgan Johansson inte säga.

– Jag återkommer gärna till den frågan lite senare i veckan. Vi kommer att kommentera sexualbrottslagstiftningen, hur vi ser på den och hur vi kan få upp antalet fällande domar.

Enligt Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet, finns det en stark opinion för samtyckeslag inom både Moderaterna och Socialdemokraterna.

– Jag vet att det pågår diskussioner inom båda partierna, det finns ett väldigt tryck inifrån i M och S. Alla småpartier på båda sidor är för. Det är valår, det här kommer inte att falla i glömska, säger Madeleine Leijonhufvud.

Hon diskuterade samtyckeslagstiftning med alla s-ledamöter i justitieutskottet senast i december, och fick intrycket att de tog frågan på allvar.

– Vi pratade om behovet av samtyckeslag och vad det skulle innebära. Jag fick intrycket att de lyssnade.

Regeringen har också skrivit på den så kallade Istanbulkonventionen, som är utformad av Europarådet för att motverka våld mot kvinnor. Nästa steg är att ratificera den och de EU-länder som gör det förbinder sig att lagstifta om samtycke. 2010 utredde lagmannen Nils Petter Ekdahl samtyckesfrågan för regeringens räkning. Utredningen rekommenderade en lagändring men tunga remissinstanser som advokatsamfundet, domstolsverket och riksåklagaren sa nej. Ett av argumenten är att det kan bli väldigt svårt att bevisa brott.

– Jurister tenderar att se det ur ett snävt perspektiv. Om de inte tror sig kunna bevisa fler brott tycker de inte man ska göra en lagändring. Men lagen är inte till för att få fler fällande domar, den är till för att ändra attityder och få färre övergrepp. Det är precis som när man förbjöd barnaga, då sa man att det inte går att bevisa att barn får stryk i hemmet. Nu är det självklart att barn inte ska få stryk i hemmet, säger Madeleine Leijonhufvud.

Tipsa om artikeln via e-post

Samtycke

Kärnan i förslaget om samtycke är att båda parter ska vara överens om att ha sex. Om någon inte vill måste den andra respektera det. Tvingar sig mannen ändå på kvinnan är det ett straffbart sexuellt övergrepp oavsett om hon upprepar sitt nej eller gör motstånd.


Våldtäktslagstiftning i dag

Den som genom misshandel, våld eller hot tvingar en annan till samlag eller liknande sexuell handling som är att jämföra med samlag döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.


Detsamma gäller den som genomför ett samlag eller liknande genom att "otillbörligt utnyttja medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning" eller att offret "annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation".

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år.
1 juli 2013 skärpes sexuallagstiftningen. Bland annat vidgades begreppet våldtäkt till att omfatta utnyttjande av någon i en "särskild utsatt situation" i stället för som det uttrycktes i lagen tidigare i ett "hjälplöst tillstånd".


Syftet med förändringen är att fler av utnyttjandesituationer kan klassas som våldtäkt. Tanken är också att situationer där ett offer som reagerar med passivitet och inte gör motstånd ska kunna klassas som ett våldtäktsbrott.
Regeringens utredare hade föreslagit att en lag om samtycke skulle införas men någon sådan infördes inte, något som fick kritik från flera håll.

Källa: TT/SvD