Inrikes.

2017-03-24 11:00
Gudrun Schyman gör sig redo för riksdagen. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Gudrun Schyman gör sig redo för riksdagen.

Gudrun Schyman: ”Feminism och nationalism är varandras motpoler”

Idag börjar Feministiskt initiativs kongress och peppen är på topp för partiledaren Gudrun Schyman. Siktet är inställt på riksdagen – och för att komma dit ska partiet visa att de visst kan räkna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vilken plats i svensk politik har Feministiskt initiativ? Den frågan ställde sig många redan i valrörelsen 2014 när helt plötsligt feminismen gled upp och blev en stor fråga i valrörelsen. Frågan ställs fortfarande, särskilt nu när Sverige har en självutnämnd feministisk regering och Vänsterpartiet redan driver flera av Fi:s hjärtefrågor som att ändra pensionssystemet och föräldraförsäkringen. Men Gudrun Schyman har sin plan klar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Vi ser ju ideologiska likheter med Vänsterpartiet men också skillnader. Till exempel inom försvaret. Vänsterpartiet är det parti av riksdagspartierna som utvecklat feminismen mest, men det är också ett socialistiskt parti och det får konsekvenser. Vi säger ju väldigt tydligt att de ism:er som har utgångspunkt i konflikten mellan arbete och kapital inte räcker till för att beskriva alla de andra maktfrågorna som finns i samhället, som kön, etnicitet, könsidentitet och funktionalitet. Vi beskriver oss som en demokratirörelse.

Valrörelsen 2014 kom rätt plötsligt att handla om feminism, mycket på grund av era framgångar. Vad har hänt sedan dess, tycker du?

– De andra partierna har tappat frågan i hög grad. Det var intressant att se hur rädda de andra partierna var och hur de tävlade på Almedalen i att vara mest feministiska. Resultatet var att vi fick en regering som titulerar sig som feministiskt och det var en seger för oss. Det som också är intressant är att se Almedalen 2016. Då var tävlingen vilket parti som var mest nationalistiskt. Det visar hur dåligt förankrade de feministiska frågorna är i partierna eftersom nationalismen och feminismen är varandras motpoler.

Det pågår en debatt inom V om hur feministiska politiken ska behandla ”förorten”. Hur skiljer er politik sig från V:s i denna fråga?

– Jag tror inte att det råder några större skiljelinjer i hur V och Fi ser på de här frågorna, men det säger jag utan att vara insatt i detaljerna. Men det är väl självklart att det måste till satsningar i de områden där det finns problem, det handlar om satsningar i skolan, på fritids och riktade insatser med demokratiutbildning bland unga människor. 

Ni är för en non-profitmodell i välfärden. Hur ser du på Reepalus förslag om vinstbegränsning?

– Idén om att vi ska begränsa vinsterna i välfärden delar jag naturligtvis. Vi säger inte helt nej till att det ska finnas andra alternativ till det offentligt ägda, men det måste finnas regleringar. Jag tycker inte alls att frågan är särskilt dramatisk. Men det är en ren destruktiv utveckling inom skolområdet. Idén att tjäna pengar på en skola går på tvärs med skolans hela uppdrag.

Religiösa friskolor: ja eller nej?

– Nej, vi tycker inte att vi ska blanda ihop religion med skolan. Staten är sekulär och vi ska ha en konfessionslös undervisning. 

Hur viktig är frågan om vinster i välfärden för er? Skulle ni ställa absoluta krav om ni hösten 2018 sitter i regeringsförhandlingar?

– Jag har ingen rangordning i vilka frågor som är viktigast, det viktiga i politiken är att se sammanhang och samband. Vi har inte diskuterat vilka krav vi skulle ställa för att vara med i en regering, vi är inte där än. Jag tror att den här diskussionen om regeringsmakten inte är bra, det är nog väldigt många människor som känner att det är ett spel om makten istället för politiska sakfrågor. Många känner sig nog övergivna och en bidragande orsak till att många känner en misstro till politiken. 

Du och ditt ungdomsförbund har nyligen kritiserats för att låta Paolo Roberto få utrymme i debatten på bekostnad av de tyngre feministiska frågorna. Hur har du tagit till dig av kritiken?

– Det är en fråga som har tagit helt groteska politiska proportioner och jag tycker inte att vi ska lägga ner någon möda på det, så jag tänker inte prata mer om det. Det är ett lågvattenmärke.

Okej, då går vi vidare. Den senaste tiden har det diskuterats både bankskatt och resolutionsavgift. Många finansministrar har sagt att bankerna tar ut för stora vinster på kundernas bekostnad. Vad är er lösning för att skapa en rimligare banksektor?

– Vi har inte diskuterat vilka specifika områden som vi ska reglera, det vi har sagt är att det behövs regleringar. Nu i kongressen tar vi en inriktning på den ekonomiska politiken som ska ligga till grund för en statsbudget som vi ska ha som grund i valrörelsen. Så vi slipper den här diskussionen att vi inte kan räkna. För det kan vi.

Vilken plats ska Fi ha i svensk politik?

– Vi ska ha en plats i parlamentet. Det är helt nödvändigt att föra in vårt perspektiv där målet är jämställdhet och frihet från diskriminering. Det räcker inte med höger och vänster i politiken, vi måste föra in de här andra konflikterna som finns i samhället så vi kan arbeta med demokratiska medel för att undvika rasism, fascism och nationalism.

Läs vidare på nästa sida: Feministiskt initiativs tidslinje

Gudrun Schyman

Född: 9 juni 1948 (68 år) i Täby.

Uppdrag: Partiledare för Feministiskt initiativ.

Karriär: Började engagera sig i Vänsterpartiet 1973 och blev partiledare 1993. Väl på ordförandeposten var hon den första partiledaren inom Vänsterpartiet att ta avstånd från kommunismen. 1998 ledde hon partiet till historiska tolv procent i riksdagsvalet. 2003 hoppade hon av Vänsterpartiet och var politisk vilde i riksdagen i två år. 2005 gick hon med i Feministiskt initiativ där hon blev partiledare 2013.

Kontroverser: 1996 berättade Gudrun Schyman om sin alkoholism och efter ett återfall 1997 tog hon time out från politiken. 2003 avslöjades att hon gjort ogiltiga ekonomiska avdrag och hon dömdes för skattebrott. I Almedalen 2010 eldade hon upp 100 000 kronor för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Aktuell: Föreslås som partiledare för Fi även under perioden 2017–2019.