Inrikes.

2014-01-23 10:50
I Sverige köper statliga myndigheter, kommuner och landsting varor och tjänster för ungefär 600 miljoner kronor per år.  Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT
I Sverige köper statliga myndigheter, kommuner och landsting varor och tjänster för ungefär 600 miljoner kronor per år.

EU öppnar för krav på kollektivavtal

Tipsa om artikeln via e-post

Ett stopp för social dumping. Det säger socialdemokrater i EU-parlamentet om de nya reglerna för upphandlingar och får stöd av juridiska experter. Men Svenskt Näringsliv varnar för att den fria marknaden hotas.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

När ETC får tag på EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) efter omröstningen i parlamentet andas hon ut.

– Vi har jobbat så länge och med ett så starkt motstånd från det högra fältet så det fantastiskt att vi får det här genombrottet, säger hon.

Det hon pratar om är det nya EU-direktivet som parlamentet har fått igenom. Ett direktiv som säger att medlemsstaterna ska kunna ställa både arbetsrätts­liga och sociala krav samt miljökrav i offentliga upphandlingar.

– Nu behöver staterna inte längre jaga lägstapris. Det har hittills fått väldiga konsekvenser, både för ekonomin och för de sociala och fackliga rättigheterna. Det har varit social dumping via skattepengar, säger Marita Ulvskog.

I Sverige köper statliga myndigheter, kommuner och landsting varor och tjänster för ungefär 600 miljarder kronor per år. Det är pengar som går till städning av badhus och skolor, mat till alla skolkök och äldreboenden, busstrafik, snöskottning och mycket mer. Hittills har EU:s regler varit sådana att alla offentliga myndigheter har varit förhindrade att kräva att företagen till exempel har kollektivavtal för sina anställda. Det har setts som osund konkurrens. När den offentliga upphandlingen ska avgöras har kommunerna och landstingen istället varit tvungna att välja den leverantör som kan erbjuda det lägsta priset.

– Men med det här nya direktivet blir det tydligt att människor inte är varor som ska säljas till lägsta pris. Det ska finnas tydliga regler för människors sociala och fackliga rättigheter, säger Marita Ulvskog.

Men Svenskt Näringsliv, företagens företrädare i Sverige, tycker att det nya direktivet är förödande och att den fria marknaden i Europa helt kastas omkull.

– Hittills har man bara kunnat ställa krav på sådant som har betydelse för varans eller tjänstens egenskaper. Nu kan man plötsligt ställa vilka krav som helst, och inte bara på själva leverantören utan också på alla underleverantörer. Nu stänger man den inre marknaden och går tillbaka till det gamla, dåliga systemet där man kan gynna potatisodlare i den egna kommunen istället för att ha en öppen konkurrens, säger Olof Erixson, handels­politisk expert på Svenskt Näringsliv.

Men är det inte rimligt att kommunerna och landstinget får ställa krav på arbetsmiljön och arbetsförhållandena när det är skattepengar som används?

– Nej, det är helt orimligt att staten tar på sig ansvaret att tvinga in företag under kollektivavtal, säger han.

Han menar också att Social­demokraterna och fackförbunden har tolkat direktivet felaktigt och att det inte ska vara möjligt att kräva kollektivavtal.

– Kollektivavtal gäller bara mellan parterna på arbetsmarknaden och kan inte krävas av staten, säger Olof Erixon.

Men jurister på Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har varit med som experter i förhandlingarna om direktivet säger att det kommer att bli möjligt för kommunerna att kräva kollektivavtal. Frågan avgörs slutligen när riksdag och regering gör direktivet till svensk lag.

Tipsa om artikeln via e-post