Gröna frågan.

2021-03-31 15:10
Puffetikett
Dagens ETC

Här är experterna som svarar på dina frågor

Undrar du vilka växter du ska odla för att gynna den
biologiska mångfalden? Eller om kärnkraft behövs i vårt
framtida energisystem? I Dagens ETC:s nya interaktiva satsning står ett gäng med stora kunskaper inom miljö- och klimat­området redo att svara på just din personliga fundering.

Ketan Joshi
 

Ny teknik

Australiensisk vetenskapsskribent baserad i Oslo. Fokusområden är energi, innovation och ny teknologi. Har bland annat skrivit boken ”Windfall”.

Hur viktig är teknologi och
vetenskap i omställningsarbetet?

– Vi behöver vetenskap och teknologi för att kunna ersätta fossila bränslen. Att generera el, förflytta fordon, värma upp hus – allt det behöver billiga, rena och elektriska alternativ. Men vi måste också komma ihåg att teknologin existerar i samhället och att även kulturella och politiska frågor spelar in. Tekniken är nödvändig, men för sig själv inte tillräcklig för att möta klimatkrisen.

Vilken typ av frågor hoppas du kunna hjälpa Dagens ETC:s läsare med?

– Jag skulle älska att få de riktigt kluriga frågorna, om ämnen som för tillfället är väldigt förvirrande och inte särskilt omdiskuterade. Just nu är mina huvudsakliga intressen energirättvisa kopplad till stora vind- och solenergiprojekt (inkluderat samhällsägande och samhällens motstånd), användningen av netto-noll-mål för att motivera klimatpassivitet och fossilbranschens pr-strategier. Eftersom jag ursprungligen kommer från Australien vet jag en hel del om landet och Asien-Stillahavsregionens klimat- och energisituation, så jag skulle älska den typen av frågor också.
 

Ulrika Linder

Sopsortering och återvinning

Konstnär som jobbar på återvinningsstation i Örebro och har gett ut en seriebok om livet på återvinningscentralen.

Många svenskars självbild är att vi är väldigt bra på återvinning. Hur väl tycker du att den bilden stämmer överens med verkligheten?

– Det är jättesvårt för mig att bilda mig en uppfattning om HELA Sveriges samlade kunskap, eftersom jag bara träffar invånare i och omkring Örebro kommun i mitt jobb. Men jag skulle säga att vi svenskar inte är så bra på återvinning som vi kanske tror.

Vilken typ av kunskap ser du fram emot att dela med dig av till Dagens ETC:s läsare?

– Det vore väldigt roligt att få svara på sorteringsfrågor. Jag kan också berätta om ett och annat som jag sett passera förbi på återvinningscentralerna genom åren.

 

Cecilia Hedfors

Miljögifter

Doktor i biokemi och miljögiftsexpert på Naturskyddsföreningen (SNF).

Är det någon fråga du är särskilt engagerad i för tillfället?

– En viktig fråga just nu är högfluorerade ämnen (PFAS). Ny forskning visar att PFAS har negativa hälsoeffekter vid lägre nivåer än man tidigare sett. Sverige och EU måste snarast förbjuda alla PFAS så att de inte fortsätter släppas ut i miljön och till vårt dricksvatten. 

Vad hoppas du kunna bidra med för kunskap till Dagens ETC:s läsare?

– Jag vill visa vad som kan göras för att nå en giftfri miljö där vi lever inom de planetära gränserna och i solidaritet med andra länder och kommande generationer. En viktig grundpelare är att bara använda ofarliga ämnen och material som inte förstör den biologiska mångfalden eller klimatet.

 

Martin Hedberg

Klimat och väder 

Meteorolog och vetenskapskommunikatör. Föreläser om klimat, komplexa system och scenarier. Gör prognoser för expeditioner och är författare till boken ”Extremt väder”. Driver klimatbloggen martinhedberg.se.

När fick du ditt stora uppvaknande om hur illa ställt det är med klimatet?

– Det var när jag läste om istider och värmeperioder under utbildningen till meteorolog på 90-talet.

Jag fantiserade om hur det hade varit att vara med och se den stora omställningen när isarna drog sig tillbaka och växt- och djurliv förändrades. Åren efter kursen insåg jag att det som händer nu går mycket snabbare och förändringarna riskerar att slå undan benen på både ekosystem och våra samhällen.

Vilken typ av frågor önskar du få från Dagens ETC:s läsare?

– Frågor som rör klimat, extremväder och komplexa system. Samt hur man kan kommunicera frågor kring naturvetenskap, omställning och framtids­scenarier.

 

Elin Unnes

Foto: Maja Forsslund

Trädgård och Odling

Författare, journalist och trädgårdsentusiast. Har bland annat skrivit böckerna Herbariet och The secret gardener samt bloggar på thesecretgardenerblog.wordpress.com.

Hur startade ditt odlingsintresse?

– Det startade nog i hemmets mylla – min mamma var grönavågare och min pappa är skogsbonde. Men när jag var liten kändes odlandet mer som typ hemläxor, och intresset blommade upp när jag fyllde 30 och fick en egen kolonilott. Med ens insåg jag att odlingen kunde vara lösningen på en rad problem som jag såg i världen. 

Vilken typ av frågor svarar du helst på?

– He he, lätta frågor!? Skoja bara… Jag gillar att tänka på odling som öppen källkod – att vi alla blir bättre av att informationen flödar fritt. Så jag hoppas på en liten insyn i frågarens liv och trädgård, och en fundering om hur odlingen kan vässas ytterligare. Hur bevaras ringblomma bäst? Plus en beskrivning av hur otrolig ringblomma och kål ser ut ihop i frågeställarens egen trädgård. Då skulle jag allt må. 

 

Stefan Sundström

Odling och jordbruk

Musiker, krönikör och författare som brinner för klimatsmart
odling och nyttiga mikroorganismer.

Varför är jord intressant ur ett klimatperspektiv?

– Jordens förmåga att binda koldioxid är en så förbisedd möjlighet att mildra klimatkrisen!

Man snackar om framtida uppfinningar, om att suga ut luften med stora trattar och fan och hans mormor men egentligen har vi en fantastisk lösning framför våra fötter; fotosyntesen! Kol lagras hela tiden ner i jorden av fotosyntesen. Men man måste understödja matjordens ekosystem och hela symbiosen mellan mikroliv, växter och djur.

Det moderna skogs- och jordbruket fungerar som en stor kolgruva. Man odlar monokulturer av gran i skogen som man sen eldar upp. Eller majs och vete på åkern, stoppar det i magarna på stackars djur så dom växer fortare och sen blir kött och gödsel och kolet förgasas. Koldioxidhalten i atmosfären ökar och kolet i marken försvinner. Man har brutit kretsloppet som gör att matjorden växer.

Vi skulle kunna vända på steken och hjälpa matjorden att växa igen. Då har vi en fantastisk chans att överleva.

Vad hoppas du få för frågor av Dagens ETC:s läsare?

– Jag hoppas på frågor som jag själv kan lära mej nåt av! Jag får ringa upp mina biologpolare och sen försöka översätta det till begriplig svenska.

 

Anna Richert

Hållbar mat

Matexpert på WWF och utbildad hortonom (expert på trädgårdsvetenskap) vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Vilka är dina specialområden?

– Mina specialområden är hållbar mat, gärna med inriktning på livsmedelssystemen och de breda perspektiven. Jag kan svara på sådant som rör WWF:s konsumentguider och måltidstips, samt hur företagen agerar tillsammans för mer hållbar mat.

Är det någon särskild typ av frågor du ser fram emot extra mycket?

– Jag ser extra mycket fram emot att nyansera bilden av hållbar mat och visa på viktiga steg som många kan ta i vardagen.

 

Paul Svensson

Paul Svensson. Bild: Hanna Franzén/TT
Paul Svensson.

Hållbar matlagning

Tv-kock, krögare, kokboksförfattare och
föreläsare med fokus på hållbarhet.
Är även hedersdoktor i måltidsekologi
vid Örebro universitet.

Du pratar ofta om att vi måste bli bättre på att minska matsvinnet. Varför är det viktigt?

– Det finns inget mer ohållbart än att slänga producerad mat eller råvara. Det är inte bara ett slöseri av själva produkten, utan också av de resurser den tagit i anspråk, såsom vatten, transporter, kemikalier/gifter, människor och markyta. Ofta slänger vi mat i ren okunskap vilket gör att vi går miste om makalösa smakupplevelser. Eller såanvänder vi, av tradition, bara en liten del av en råvara och även här går miste om oväntade smakminnen. Den nya gastronomin eller matlagningen handlar om nyfikenhet. Allt går så klart inte att äta – men min uppgift är att bredda horisonten.

Vilken typ av frågor ser du fram emot att få från Dagens ETC:s läsare?

– Min expertis ligger ju i förädlandet, med en stor portion nyfikenhet. Jag hoppas kunna dela med mig av min passion för hållbar njutning till många måltidstillfällen och att frågorna handlar om hur vi kan utveckla vårt matlagande för en spännande och god framtid.
 

Max Jerneck

Ekonomi

Forskar vid Center for Sustainability
Research (CSR) vid Handelshögskolan
i Stockholm. Är även utbildad sociolog. 

Hur ser din ingång i miljö- och klimatfrågan ut?

– Min pappa är klimatforskare så jag har alltid haft ett hum om ämnet. Jag var väldigt förtjust i söderhavsöar som barn och blev inte så glad när han upplyste mig om att många av dem kanske skulle försvinna under havet så småningom. Våren 2009 praktiserade jag på the Climate Institute i Washington DC och skrev om Obamas återhämtningspaket, som jag då trodde kunde bli början på en Grön Ny Giv, vilket såklart inte hände eftersom alla blev besatta av åtstramningar istället. Men kanske går det bättre den här gången. 

Är det några frågor kopplade till ekonomi och hållbarhet du brinner särskilt mycket för just nu?

– Just nu brinner jag för att man ska lyssna på Klimatpolitiska rådet och satsa på stora klimatinvesteringar i kommande statsbudgetar. Jag tror det är viktigt att lämna svångremstänkandet bakom oss om vi ska ha en chans att ställa om. 
 

Kata Nylén

Psykologi och existentiella frågor

Legitimerad psykolog verksam i organisationen Klimatpsykologerna.

Idag vittnar många om att de har klimatångest. Har du själv drabbats av sådana känslor?

– Ja absolut! Klimatångest är egentligen ett samlingsbegrepp för alla de obehagliga rimliga känslor vi får när vi tänker på klimatkrisen. Tar man in vad klimatkrisen innebär för vår värld, naturen och vår framtid så kan man inget annat än att uppleva dessa känslor. Men eftersom jag också känner hopp om en förändring och ständigt möter engagerade modiga människor så blir känslorna hanterbara och en drivkraft som för mig framåt i mitt arbete för en hållbar värld.

Vilken typ av kunskap hoppas du kunna förmedla till läsarna? 

– Jag vill bidra med de psykologiska perspektiven på klimatkrisen: varför vi reagerar, känner och agerar som vi gör när vi ställs inför det enorma existentiella hot som klimatkrisen innebär och vad som är viktigt att tänka på om man vill få till hållbar beteendeförändring. Jag önskar kunna hjälpa läsare med deras funderingar kring situationer de hamnar i på grund av klimatkrisen. Det kan till exempel handla om hur man ska prata med sina till synes obrydda släktingar, vad som är viktigt att tänka på när vi talar med barn om klimatkrisen, hur man ska kunna hantera sina olikheter i familjesituationen, hur man kan ta hand om varandra i en miljögrupp eller nå stora effekter med sitt klimatarbete.

Tomas Kåberger

Energi

Professor i industriell energipolicy och tidigare ledamot
i Klimatpolitiska rådet, bland annat. Skriver även
ledartexter i Dagens ETC.

Skulle du kalla dig teknikoptimist eller teknikpessimist?

– Varken eller. Teknik kommer inte ensamt lösa våra energiproblem. Men vi kan inte lösa energiproblemen utan teknik.

Energi är ett väldigt brett ämnesområde, är det någon specifik fråga du brinner särskilt mycket för just nu?

– Nej, jag tänker inte brinna upp. Jag försöker på ett hållbart sätt bidra till ett mindre skadligt energisystem för alla i världen. Vi kommer se snabba framsteg under det kommande decenniet. Jag försöker nu på olika sätt bidra till att Sverige klara den utvecklingen väl.
 

Johan Ehrenberg
 

Energi och omställning

Grundare av bland annat Dagens ETC, Egen el och
ETC solpark i Katrineholm.

Du kallar dig ofta ”SOLcialist”, varför då?

– Solcialism handlar om att lösningen på klimatfrågan i grunden är energi och den renaste och billigaste energi vi kan fånga är solel. Solceller är politik! Sen är väl ordet lite skämtsamt också. Jag är inte så fäst vid högtidliga ord.

Vilken typ av frågor ser du fram emot att få från läsarna?

– Tyvärr förstörs det enkla budskapet kring ren energi av rätt mycket desinformation. När folk får höra hur billigt det är med egenproducerad solel jämfört med köpe-el blir de förvånade. Så jag svarar gärna på alla typer av frågor om klimat och energi, som till exempel varför man ska minska sitt vedeldande eller gärna köpa en elgrill till sommarsemestern istället för grillkol.

 

Yrsa Lindberg

Hållbarhetskommunikation

Humanekolog som jobbar med hållbarhetskommunikation och
opinionsbildning. Driver också Instagramkontot ”Greenwashing i Sverige”.

Hur startade ditt intresse för hållbarhetsfrågor?

– I gymnasiet gick hela klassen och såg Al Gores dokumentär ”An Inconvenient Truth” som handlar om klimatkrisen. Sedan dess (det var 2007) har jag varit fast i klimat- och miljöfrågor. Efter gymnasiet pluggade jag humanekologi och hållbar utveckling och idag jobbar jag med hållbarhetskommunikation. Det fina med hållbarhet är att det också innefattar sociala frågor som vi dessutom ofta ser är tätt kopplade till klimatkrisen och miljöproblem. Så det är verkligen dags att lösa det här nu. 

Vad hoppas du kunna hjälpa Dagens ETC:s läsare med?

– Jag har en rätt så bred kunskap om hållbarhet, så jag hoppas att läsarna frågar mig om lite vad som helst inom området. Förhoppningsvis kan jag hjälpa till att reda ut olika begrepp och förklara hur saker hänger ihop. Sen har jag ju blivit något av en expert på att syna greenwashing så jag svarar gärna på frågor om företags hållbarhetsarbete och vad de får säga och inte enligt Marknadsföringslagen. 

Fotnot: Ytterligare skribenter och experter kan tillkomma.