Gröna frågan.

2021-09-01 19:00
Läsaren påminns om tidigare försök att väcka miljömedvetenhet och undrar över EU:s nya klimatprogram.  Bild: Shutterstock
Läsaren påminns om tidigare försök att väcka miljömedvetenhet och undrar över EU:s nya klimatprogram.
Puffetikett
Dagens ETC

”EU:s nya klimatprogram – kommer det att lyckas?”

”Koldioxidhalten i atmosfären ökar år efter år. Varför ser vi ingen förbättring?”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Fråga: När jag tidigare i somras läste om det nya klimatprogrammet i EU tänkte jag tillbaka tillbaka på materialet ”Det naturliga steget”, som damp ner i svenskarnas brevlådor på 80-talet för att sprida miljömedvetenhet. Ut med oljepannorna i villorna, energi­effektivisering, bränslesnålare bilar och CO2-gränsvärden var några av budskapen. Ändå har koldioxidhalten i atmosfären ökat år efter år. Varför ser vi ingen förbättring? Och kan vi tro att EU:s nya klimatprogram kommer lyckas?    

/Maudh Arndorw

Svar: Hej Maudh,

Jag grundade Det Naturliga Steget (DNS) 1989. Då som nu hanterade ofta samhällsdebatten om hållbarhet detaljer om såväl problem som lösningar ett och ett. Som om de inte hängde ihop. Det var klimatet, mångfalden, förgiftningen, fattig­domen, ekonomin och allehanda lösningsförslag på vart och ett av problemen. Sedan dess har vi lärt oss massor om alla detaljerna. Men hur ser det ut med helheten och sättet att hantera den? Meningen med DNS var att utveckla ett övergripande sätt att förstå hållbarhetsfrågorna, så att man till exempel inte hanterar klimatfrågan så att andra viktiga hållbarhetsfrågor blir försvårade. Vilket ofta görs idag, både i privat och offentlig sektor. Till exempel genom att tro att lösningen på just klimatet ligger i att gå över till biobränslen som energikälla, vilket är extremt ineffektivt och kräver stora ytor. Därför har sådana lösningar ingen större framtid, det vore förödande för andra sektorer som skog och åker där vi behöver stora ytor för naturens egen mångfald och produktionskraft samtidigt som jordbruket behövs för att ge alla människorna mat.

Hur kan en översikt se ut, så att man istället kan lösa problem utan att skapa andra problem någon annanstans? Grunden till det här utvecklingsarbetet, Det Naturliga Steget, har nu utvecklats till ett systematiskt internationellt samarbete mellan forskare, bolag, kommuner, regioner och även det första modellandet som är Åland. Här finner du den främsta anledningen att de stora framstegen för just helheten dröjer. Nu behöver just kunskaperna om samarbete kring helheten spridas, från alla bolag och kommuner som hjälpt till i utvecklingsarbetet, till att bli allmänt känt i dagens ledarskap på alla nivåer. EU:s nya klimatprogram tar nog frågan på allvar och hjälper till att skärpa den politiska viljan att nå klimatneutralitet, men programmet saknar helhetsperspektivet och hur detta kan integreras framgångsrikt i olika organisationers strategiska perspektiv. Då blir system­motståndet fortsatt stort.

Om du vill lära mer om strategisk hållbar utveckling, det vill säga hur man får ihop alla detaljerna genom en bättre överblick och med hjälp av robusta principer för analys och planering, så kan du börja med att googla på högskolan där jag har min professur, ­Blekinge Tekniska Högskola, eller ­kontakta någon av de ­trettio forskarna där som arbetar ­heltid med detta.

/Karl-Henrik Robèrt, professor i strategisk planering för hållbarhet, Blekinge Institute of Technology