Ekonomi.

2021-08-23 08:28
Kursen för den nationella valutan afghani har de senaste dagarna rasat och en inflation som drabbar de fattigaste har tagit fart.  Bild: Rahmat Gul/AP
Kursen för den nationella valutan afghani har de senaste dagarna rasat och en inflation som drabbar de fattigaste har tagit fart. 
Puffetikett
Dagens ETC

Tufft ekonomiskt läge för nya talibanregimen

Det är inte ett dukat bord talibanerna tar över: Afghan­istans ekonomi är helt under isen. 70 procent av befolkningen lever under den yttersta fattigdomsgränsen på knappt två dollar om dag­en. Centralbankens fonder är låsta av USA, och praktiskt taget alla biståndsmedel är blockerade.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Talibanerna kommer inte att få tillgång till en stor del av de pengar som finns i Afghanistan. Eftersom praktiskt taget allt består av bistånd så finns de pengarna på konton som inte kan disponeras av en ny regim i landet. Nästan ingenting kommer in som inkomster.

Den förre centralbankschefen Ajmal Ahmady skrev i veckan på Twitter att centralbankens internationella reserver blir möjliga att använda för talibanerna:

”Vi kan säga att 0,1 till 0,2 procent av Afghanistans ­internationella reserver är tillgängliga för talibanerna”, var Ahmadys besked efter att han fått en begäran från den nya talibanska regimen att frigöra bankens fonder.

Det är USA som har kontrollen över den afghanska valutareserv­en. Drygt 60 miljarder kronor hålls av Federal Reserve Bank of New York och USA har redan blockerat tillgängligheten till dessa pengar. Centralbanken har placerat ytterligare cirka 18 miljarder kronor i olika europeiska banker och resten i Schweiz – men dessa pengar kommer också att blockeras av USA genom sanktioner och påtryckningar.

Kraftig inflation

Situationen är dessutom ännu värre, eftersom Afghanistan har varit beroende av täta utbetalningar av dollar från USA då man har ett stort underskott i handelsbalansen och importerade varor måste betalas i amerikanska ­dollar. Kostnaden för importen är cirka fem gånger större än exportinkomsterna.

Under den senaste tiden har man inte fått några dollar från USA eftersom säkerhetssituationen kontinuerligt försämrats kraftigt. Detta gör att de afghanska bankerna idag saknar dollar att betala ut till sina kunder som ska betala för de importerade varorna. Det innebär också att det inte går att få tag på dollar utanför den svarta marknaden i Afghanistan. Kursen för den nationella valutan afghani har de senaste dagarna rasat och en inflation som drabbar de fattigaste har tagit fart.

Centralbankschefen Ahmady, som nu flytt landet, uppgav att han informerat den nu landsflyktige förre presidenten Ashraf Ghani om situationen. Ghani sade att han fick ett löfte av USA:s utrikesminister ­Anthony Blinken att nya pengarna ”i princip” var godkända – men de kom aldrig.

Ryska källor uppger att när Ghani flydde till Dubai hade han fyllt fyra bilar och en helikopter med dollarsedlar inför starten på sitt nya liv.

Dessutom har Världsbanken fryst ett beslutat biståndslån på 3,5 miljarder kronor. Inte heller det avtal med 60 länder som skulle garantera Afghanistan drygt 100 miljarder kronor under de kommande fyra åren ser att infrias. Tyskland har slagit fast att de inte kommer att betala något om talibanerna tar över och inför sharialagar och EU uppger att inga pengar kommer att betalas ut ”innan situationen klarnat”.

Inga löften om lån

Ytterligare 3,5 miljarder kronor som utlovats av Internationella

Valutafonden har också stoppats av USA. De pengarna var tänkta för att bekämpa covid-pandemin.

Talibanerna har få vägar att få in nya pengar. De länder som fortfarande har sina ambassader öppna i Kabul, Ryssland, Kina och Pakistan, har inga planer att stödja den nya talibanregimen med nya lån eller krediter.

Kina har inte heller öppnat för att erkänna den nya regimen, utan säger att talibanerna först måste bevisa att de har kontroll över landet och inför en ”rättvis och inkluderande” statsbildning.

De tre staterna Ryssland, Kina och Pakistan har dessutom egna säkerhetspolitiska tvivel mot talibanregimen. De är rädda för att olika muslimska grupper kommer att utnyttja den nya situationen genom att gruppera sig vid gränserna till Kina och Pakistan och i Rysslands fall nära de tidigare sovjet­republikerna. Både Ryssland och Kina har stora problem med muslimska grupper i de egna länderna och i Pakistan finns en stor splittring.

Tipsa om artikeln via e-post