Initierat/Linnea Lindquist.

2021-09-20 13:59
Rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist ger sina fem bästa argument. Bild: Severus Tenenbaum, TT
Rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist ger sina fem bästa argument.
Puffetikett
Dagens ETC

Så svarar du på friskolelobbyns ”bästa” argument

Linnea ”Rektor Linnea” Lindquist ger sina fem skarpaste tips – så vinner du debatten mot friskolelobbyn.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Sverige har på knappt 30 år gått från att vara ett föregångsland vad gäller utbildning till att bli ett skräckexempel. Idén med friskolereformen var att olika pedagogiska inriktningar skulle ges möjlighet att blomma. Det fanns en idé om att fritt skolval och konkurrens mellan skolor och huvudmän skulle göra skolan bättre för alla elever. I samband med friskolereformen infördes fritt skolval och skolpeng per elev. Det ansågs vara en viktig frihetsreform att varje elev som började i en friskola skulle generera en skolpeng till huvudmannen. Storlek på plånbok skulle inte avgöra föräldrarnas val av skola. I propositionen som föregick friskolereformen förklarade Beatrice Ask (M) att eftersom kommunen har utbudsansvar ska de göra ett skolpengsavdrag till enskilda huvudmän.

Mellan 1992 och 1997 hade friskolorna 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev, sedan ingick Socialdemokraterna och Miljöpartiet en allmänpolitisk uppgörelse och skolpengen till friskolorna höjdes till 100 procent av kommunens genomsnittskostnad. Det tog inte lång tid förrän skolkoncerner började etablera sig och expandera eftersom det blev lönsamt att starta skolor. Idag är det främst skolkoncerner som ansöker om tillstånd hos Skolinspektionen och de expanderar i snabb takt. 

Debatten om skolan är bitvis hård och istället för att låta sakfrågorna vara i fokus, ägnar sig friskolelobbyn åt att förvanska sanningen och påstå felaktigheter. Anledningen till att de undviker sakfrågorna är att det inte finns något argument belagt med fakta och statistik som slår fast att det skolsystem Sverige har valt är bra.

I den här artikeln kommer jag gå igenom några av de vanligast förekommande argumenten från friskolelobbyn.

Påstående: Friskolor har redan lägre skolpeng än kommunala skolor.

Ditt svar: Huvudmannaansvaret och myndighetsansvaret är inte samma sak. Skolpengens grundbelopp är samma för kommunala och enskilda huvudmän.

Ett vanligt argument är att kommuner redan är kompenserade för huvudmannaansvaret. Det stämmer att elever i kommunala skolor i snitt kostar 10 000 kronor mer per år om man jämför med elever i friskolor. De 10 000 kronorna är inte ersättning för kommunens huvudmannaansvar. Det är ersättning för kommunernas myndighetsansvar, det vill resursfördelning utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. De blandar medvetet ihop huvudmannaansvar och myndighetsansvar för att få mottagaren att tro att kommunen har högre skolpeng än friskolorna. Grundbeloppet i skolpengen är lika mellan kommunala och enskilda huvudmän.

Påstående: Kommunala skolor har redan mer resurser eftersom de har strukturersättning.

Ditt svar: Det är skillnad på strukturersättning och skolpengens grundbelopp. Strukturersättning är inte en del av grundbeloppet, som är lika för kommunala och enskilda huvudmän.

Påstående: Friskolorna tar inte ut stora vinster.

Ditt svar: Det inte är vinstuttaget som är problemet. Problemet är överskottet som skapas på varje skolpeng eftersom det finns en inbyggd överfinansiering till friskolor i skolpengens grundbelopp.

Enskilda huvudmän tar ut någon procent i vinst av de resurser vi lägger på skolan i Sverige. Även om skolkoncernerna inte delar ut vinst varje år använder de överskottet till expansion och det är det stora problemet eftersom skolkoncernerna tar allt större del av svensk skola i sin ägo. Det som skapar lönsamhet för friskolorna är bland annat antal elever per lärare. Kommunala huvudmän har ett snitt på 12,0 elever per lärare medan enskilda huvudmän har ett snitt på 13,2 elever per lärare. Enskilda huvudmän har fler elever per lärare vilket sänker undervisningskostnaden per elev.

En hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är också en viktig faktor för lönsamhet. Kommunala huvudmän har ett snitt på 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning medan enskilda huvudmän har ett snitt på 71 procent.

Företrädare för friskolorna hävdar ofta att de har många elever med utländsk bakgrund. Det stämmer, kommunala huvudmän har ett snitt på 26 procent elever med utländsk bakgrund medan friskolor har ett snitt på 27 procent. Alla elever med utländsk bakgrund kommer dock inte från samma land. Det är inte elevernas bakgrund som är den segregerande faktorn utan föräldrarnas utbildningsbakgrund och där har friskolorna avsevärt bättre förutsättningar jämfört med kommunala huvudmän.

Detta sammantaget skapar överskott på varje skolpeng. Det är inte ett problem att ha stora klasser när eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det som påverkar en skolas resultat är vilka som sitter i klassrummet och inte främst vad man gör i klassrummet. Varje gång vi säger att vinstuttag i skolan måste förbjudas kommer friskolelobbyn svara att friskolor bara tar ut någon procent i vinst per år. Det är därför vi ska kritisera incitamentet för lönsamhet.
 

Påstående: Skolvalet är populärt bland föräldrar i särskilt utsatta områden.

Ditt svar: Om en förälder väljer Fanta i mataffären och sedan får en enkät med frågan om personen tycker om att få välja läsk i mataffären kommer denne svara ja på den frågan. Det föräldrarna gör att bekräfta sitt val.

Påstående: Kö är valfrihet.

Ditt svar: Om man anser att valfrihet bara ska gälla föräldrar med lång utbildning stämmer det. Köer skapar ett skolval som ej sker på lika villkor och det minskar valfriheten för vissa föräldragrupper.

Friskolor får använda kö som urvalskriterium. Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har undersökt det fria skolvalet och de har uppmärksammat att det främst är elever med stark socioekonomisk bakgrund som använder det fria skolvalet. Det är vanligare att elever från akademiska hem väljer friskolor medan man inte har sett samma typ av sortering på föräldrars utbildningsbakgrund mellan kommunala skolor. IFAU har även sett att skolsegregationen ökar i kommuner med många friskolor eftersom det främst är elever från akademiska hem som väljer dem. Den största påverkan på skolsegregationen har bostadssegregationen även om det fria skolvalet har påverkat utvecklingen i negativ riktning.

I den här artikeln har jag gjort ett försök att slå hål på några av de argument som friskolelobbyn ofta framför. Det främsta problemet med nuvarande lagstiftning är den inbyggda överkompensationen till friskolor i skolpengen. Det är friskolornas överskott på varje skolpeng som skapar lönsamhet och möjliggör skolkoncernernas expansion.

Det stämmer att många kommuner har strukturersättning för att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund. Om friskolor har samma elevunderlag som de kommunala skolorna får de del av strukturersättningen på lika villkor som de kommunala skolorna.

Det är därför jag argumenterar för att införa differentierad skolpeng som den statliga utredaren Björn Åstrand presenterat i utredningen om ”En mer likvärdig skola”. Genom att ta bort köerna och göra skolvalet gemensamt blir skolvalet mer likvärdigt och rättssäkert. Ett gemensamt skolval ökar valfriheten för alla föräldrar.

Jag är varken emot friskolor eller valfrihet. Tvärtom. Nuvarande lagstiftning är det största hotet mot både valfrihet och idéburna friskolor. 

Frågan om skolans styrning är inte en höger-vänsterfråga, det är en fråga om vår gemensamma framtid. Skolan är för viktig för att reduceras till ett slagträ i den politiska debatten.

Tipsa om artikeln via e-post

Friskolelobbyn

Några av de mest tongivande företrädarna för friskolornas ekonomiska intressen är Friskolornas Riksförbund och Almega Tjänsteföretagen. En annan tongivande del av friskolelobbyn är Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan och PR-byrån Kreab samt analysföretaget Demoskop, som bland annat står bakom Almegas enkät om skolval till föräldrar i särskilt utsatta områden.

l Det finns givetvis många fler aktörer som har betalt för – och i uppdrag att företräda friskolornas ekonomiska intressen. Det finns många föra detta politiker som
idag äger hela eller delar av skolkoncerner och företag
kopplade till friskolesektorn.

 

 

Skolpeng

l Det finns en likabehandlingsprincip i lagstiftningen som ger enskilda huvudmän rätt till den genomsnittskostnad per elev som kommunen ersätter sin egen verksamhet med. I skolpengens grundbelopp ingår ersättning för lokalkostnad (dock ej amortering), mervärdesskatt, administration, elevhälsa, måltid och undervisning. Gör kommunen en extra satsning i sin verksamhet ska enskilda huvudmän ersättas med motsvarande belopp per elev.

l Har kommunen underskott vid årets slut har skolpengen ökat och då ska friskolorna ersättas retroaktivt med motsvarande belopp per elev. Har kommunen överskott har skolpengen sänkts men då får inte kommunen begära tillbaka skolpeng från enskilda huvudmän eftersom det inte är tillåtet att ändra gynnande beslut som är till men för den enskilde. Kommunen får sänka skolpengen i kommande utbetalningar.

l Den inbyggda överkompensationen till friskolor skapar en underfinansierad kommunal skola samtidigt som friskolesektorn är överfinansierad. Om skolpengen differentieras kommer villkoren bli likvärdiga mellan huvudmännen. Friskolor har klarat sig med en lägre skolpeng tidigare och det kommer de göra nu också.

 

 

Utbudsansvar

l Kommuner har lagstadgat huvudmannaansvar, alltså ansvar att bereda skolplats till alla kommunens invånare i alla geografiska delar av kommunen. Det är detta som brukar kallas för utbudsansvar. Friskolor har inte det ansvaret, de kan välja var deras skola ska ligga geografiskt och hur många elever som ska gå i skolan.

l Eftersom det finns en likabehandlingsprincip i skollagen innebär nuvarande lagstiftning att kommunala huvudmän är underfinansierade eftersom de inte får någon ersättning för huvudmannaansvaret. Med nuvarande lagstiftning får samtidigt friskolorna ersättning för ett uppdrag de enligt lag inte har vilket skapar en överfinansierad friskolesektor.