HOTET FRÅN TECHJÄTTARNA.

2021-11-10 11:00
  • ”Vi har väldigt stora likheter i de nordiska länderna när det gäller hur långt digitalisering har kommit, hur vår inställning ser ut i frågor om demokrati och yttrandefrihet och techjättarnas dominerande ställnin”, säger Sverige kulturminister.  Bild: Duygu Getiren/TT
    ”Vi har väldigt stora likheter i de nordiska länderna när det gäller hur långt digitalisering har kommit, hur vår inställning ser ut i frågor om demokrati och yttrandefrihet och techjättarnas dominerande ställnin”, säger Sverige kulturminister.
  • Initiativet till ett nordiskt samarbete togs av den norska kulturministern Anette Trettebergstuen (AP).  Bild: Terje Pedersen/NTB
    Initiativet till ett nordiskt samarbete togs av den norska kulturministern Anette Trettebergstuen (AP). 
  • ”Det här är globala aktörer, och vi behöver lösningar över nationsgränserna  för hur de ska kunna regleras”, säger Danmarks kulturminister Ane Halsboe- Jørgensen (S).  Bild: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/AP
    ”Det här är globala aktörer, och vi behöver lösningar över nationsgränserna för hur de ska kunna regleras”, säger Danmarks kulturminister Ane Halsboe- Jørgensen (S). 
  • Bild: Isabell Höjman/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Nordiskt samarbete för att reglera techjättar

Techjättarnas dominans är ett demokratiskt problem – och dessutom ett hot mot den fria pressen. Det menar de nordiska kulturministrarna som nu har inlett ett samarbete kring hur techjättarna ska kunna regleras.

– Vi måste komma ihåg att det här är företag som styrs av en vilja att tjäna pengar, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Varje dag använder 61 procent av svenskarna Google, och drygt hälften använder Facebook. På liknande sätt ser det ut i övriga nordiska länder. De båda bolagen dominerar nätet totalt, då de också äger Youtube (Google) och Instagram (Facebook).

De senaste åren har allt fler länder lyft dominansen som ett problem – både av ekonomiska och demokratiska orsaker. I till exempel Australien måste Google och Facebook numera betala en avgift för materialet de delar, och i Frankrike måste de förhandla med mediehusen som ska få ekonomisk ersättning när deras material används.

Förra veckan beslutade också de nordiska länderna att de ska börja samarbeta för att få till någon form av reglering av techjättarna.

– Vi har väldigt stora likheter i de nordiska länderna när det gäller hur långt digitalisering har kommit, hur vår inställning ser ut i frågor om demokrati och yttrandefrihet och techjättarnas dominerande ställning. Även vår mediestruktur är ganska lik. Det gör ett samarbete om det här väldigt naturligt, säger Amanda Lind (MP), kultur- och demokratiminister.

”Har ingen inblick”

Initiativet till ett nordiskt samarbete togs av den norska kulturministern Anette Trette­bergstuen (AP). Inför mötet mellan de nordiska ministrarna förra veckan sa hon till den norska nyhetsbyrån NTB att det krävs någon form av reglering:

– Företag som Google och Face­book betyder så mycket i livet för så många, men vi vet lite om hur de fungerar, de betalar inte skatt, och de tar bort innehåll som de inte gillar.

Anette Trettebergstuen menar också att teknikjättarna utmanar yttrandefriheten och pressfriheten med sin dominans, både ekonomiskt och innehållsmässigt.

Danmarks kulturminister, Ane Halsboe-Jørgensen, håller med om det.

– Vi har ingen inblick i deras algoritmer, och därmed inte heller någon möjlighet att reglera dem. Algoritmerna är en utmaning när det kommer till vårt demokratiska samtal, med polarisering som konsekvens, och som också påverkar ungas mentala hälsa. Samtidigt ser vi hur de etablerade medierna och inte minst lokalmedierna förlorar annonsintäkter och får svårare att överleva, när större del av annonsmarknaden hamnar hos de sociala medieplattformarna, säger hon till Dagens ETC.

Att de nordiska länderna ska samarbete om en reglering tycker hon är givet.

– Vi bekymrar oss över liknande saker. Kan vi i de nordiska länderna gå ihop tror jag också vi har lättare att få genomslag i EU sedan. Det här är globala aktörer, och vi behöver lösningar över nationsgränserna för hur de ska kunna regleras, säger Ane Halsboe-Jørgensen.

Avsätter en miljon

Under onsdagens möte beslutade de nordiska länderna att avsätta en miljon danska kronor, där första steget är att Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, tar fram en rapport om hur teknikjättarna påverkar nyhetsmediernas förutsättningar. Ett initiativ som samtliga nordiska ministrar ställde sig bakom.

– Det är i situationer som den här när vi står inför nya utmaningar som det nordiska samarbetet är extra viktigt. Med beslutet om en samnordisk insats vill vi inte bara på kortare tid samla erfarenheter och kunskap från åtta länder men även få centrala aktörer nationellt att samarbeta närmare i frågan om teknikjättarnas inflytande, sa Antti Kurvinen, Finlands forsknings- och kulturminister, i ett pressuttalande efteråt.

Sprider hot och hat

Även om rapporten från Nordicom framför allt ska handla om hur de etablerade medierna påverkas av techjättarna, tycker Amanda Lind att det finns flera andra anledningar till att det behövs regleringar. Bland annat handlar det om techbolagen behöver ta ett större ansvar för innehållet.

– De här stora plattformarna har blivit ett sätt att sprida hot och hat, och även desinformation. Vi måste komma ihåg att det här är företag som styrs av en vilja att tjäna pengar. Ibland får man bilden av att det här stora plattforma är neutrala åsiktstorg, men så är det inte. De tjänar pengar på att skapa engagemang, på sådant som upprör.

Hur kan det här regleras genom politik?

– Vi kan driva på genom att ställa tydligare krav, till exempel att allt uppenbart olagligt material ska tas bort snabbare, men även ställa krav på att det ska finnas en ökad transparens, och att man som användare ska kunna få kontakt med bolagen. Vi måste också kunna reglera hur de stora techbolagen får hantera och använda sig av personlig data.

Är techjättarnas dominans ett demokratiproblem?

– Ja, det kan vara det. Deras sätt att styra informations­flödet, deras sätt att använda algoritmer, det påverkar debatt­en och därmed också demokratin. Även en sådan sak som att människor avstår från att uttala sig av rädsla för hot och hat på sociala medier är ett demokratiproblem. Men det är dels det här vi hoppas få svar på nu, vad de stora techjättarna har för påverkan.

Regleringar på gång

Enligt OECD går världens länder sammanlagt miste om uppåt 240 miljarder dollar per år på grund av techjättarnas avancerade skatte­planering.

OECD har utrett hur en global skattereform som gör det svårare för techjättarna att skatteplanera skulle kunna se ut, och föreslagit att skatteintäkter från bolag ska flyttas till de länder där handeln sker.

I juni i år nådde också G7-länderna en överenskommelse om att de vill tvinga de största globala bolagen att betala mer skatt i de länder där intäkterna uppstår. Trots viljan är det ändå oklart om, och när, en global skattereform kan införas.

EU-kommissionen har lagt fram ett paket med lagförslag som innebär att konkurrenslagstiftningen förändras på den digitala marknaden så att det blir hårdare krav för stora techbolag än för mindre utmanare. Det ska också ställas krav på techbolagen så att de blir mer öppna med hur algoritmerna fungerar och hur de sociala mediernas nyhetsflöden programmeras.

Techjättarna i Sverige

• 61 procent av svenskarna använder Google varje dag.

• 54 procent använder Facebook varje dag.

• 62 procent använder Facebook varje vecka.

• 46 procent använder Instagram varje dag.

• 54 procent använder Instagram varje vecka.

• 35 procent använder Youtube varje dag.

• 56 procent använder Youtube varje vecka.

• 23 procent använder Snapchat varje dag.

• 29 procent använder Snapchat varje vecka.

• 7 procent använder Twitter varje dag.

• 9 procent använder Twitter varje vecka.