Kommentar / Gunnar Wesslén.

2021-05-11 19:20
  • Mediebolaget Stampen tas över av norska Polaris och tidigare ägaren Peter Hjörne blir utköpt för 53 miljoner kronor.  Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
    Mediebolaget Stampen tas över av norska Polaris och tidigare ägaren Peter Hjörne blir utköpt för 53 miljoner kronor.
  • Under en pressträff 2016 meddelade huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander att Stampen ansökte om rekonstruktion.   Bild: Frida Winter/TT
    Under en pressträff 2016 meddelade huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander att Stampen ansökte om rekonstruktion. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ingen enskild tidningsägare har gjort lika stor skada för branschen som Peter Hjörne

Ingen enskild tidningsägare har gjort lika stor skada för tidningsbranschen som Peter Hjörne. Eller fått lika mycket i statliga bidrag. Trots förlusttyngda verksamheter har han tjänat många miljoner om året. Men nu ­säljer han det sista av Stampen.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Det var 1995 som de stora stegen mot katastrofen för Göteborgs-Posten inleddes. Peter Hjörne hade efter sin farfar Harry och sin pappa Lars varit chefredaktör för tidningen i två år. Nu skulle han satsa och sätta sitt signum på tidningen. Till sin hjälp hade han den frireligiösa hamburgardirektören Tomas Brunegård, när han rekryterades av Peter Hjörne var han vice vd för Burger King i Sverige.

Det är då köpfesten inleddes. De kommande åren köpte tandemparet Hjörne/Brunegård alla lokaltidningar och tryckerier som de kunde övertala ägarna att sälja. Som mest ägde Stampen, som Göteborgs-­Postens ägarbolag hette, 35 bolag utspridda över framför allt ­Västsverige och omsatte fem miljarder. Företagsekonomiskt fanns det dock ett stort fel, allt baserades på lån och investeringarna betalade sig inte. Intäkterna räckte inte ens till att betala räntorna.

Den värsta skadan uppkom inte på grund av de dåliga affärerna, den uppkom genom att tidningarna värderades till fantasibelopp när de köptes in av Stampen – och andra följde efter. Det blev helt enkelt omöjligt att driva en lokaltidning med de skuldberg som uppstod när Hjörne/Brunegård hade varit framme. Då hjälpte det inte att Brunegård, vilket han berättat i sin egen bok, efter varje stor affär bad Gud om hjälp att få affären lönsam.

Kronan på verket kom när Stampen tillsammans med några andra tidningsföretag köpte ­Centerpartiets alla tidningar, företag som samlats av först Bonde­förbundet och sedan Center­partiet under en rad decennier.

Budet var på 1,8 miljarder ­kronor och affären blev klar 2005. Men även efter denna jätteaffär fortsatte köpfesten. Två år senare lyckades Hjörne med något han tidigare inte klarat, efter en budstrid fick Stampen majoritet i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) och Nerikes Allehanda. Med det köpet följde en lång rad lokaltidningar. Men det tog inte slut där. En lång rad tidningar och tryckerier fortsatte köpas in, liksom gratistidningskoncernen Mitt i.

Räddad av skattebetalarna

Sedan gick det snabbt utför. Tidningar man köpt in led ekonomiskt – trots att de var djupt skuldsatta efter affärerna tvingades de betala många miljoner till koncernen. De tvingades till avskedanden och neddragningar och flera stod på randen till konkurs. Och att det växt upp en kris kring tryckta tidningar och tryckerier tycks inte Stampen ha märkt – på något sätt hoppades man att allt skulle lösa sig. De digitala satsningarna lyste med sin frånvaro.

Det hela blev till en katastrof. När bankerna till slut insåg att Stampen aldrig skulle kunna betala sina skulder tog man initiativet till en rekonstruktion. Detta blev mycket dyrt för ­skattebetalarna, som efter­skänkte cirka 750 miljoner kronor i skatter och lönegarantier –ungefär lika mycket som Stampen betalat ut i styrelse­arvoden, ­bonusar och utdelningar till ägarna (framför allt till Hjörne själv).

Men efter rekonstruktionen förlorade Hjörne sin makt över Stampen, nya ägare i form av Polaris som består av framför allt norska Schibsted, som redan äger Aftonbladet och Svenska Dagbladet, men också Nya Wermlandstidningen (NWT) och Västerbottens-Kuriren (VK-Media). För detta betalade man 158 miljoner kronor – varav det mesta gick till Hjörne. Han fick dessutom behålla 14,6 procent och fick hedersposten vice styrelseordförande med ett fett arvode.

Utslagning av tidningar

Nu i dagarna har huvudägaren Polaris köpt ut övriga ägare i en sista affär. Peter Hjörne får ytter­ligare drygt 53 miljoner kronor i sin sista Stampen-affär.

Om Stampen är värt pengarna eller inte kan man diskutera. Inkomsterna för tidningshusen består i hög grad av olika statliga stöd, Stampen redovisade en vinst på 128 miljoner konor förra året – men samtidigt fick man 129 miljoner kronor i statsstöd.

Resultatet av Stampen-sagan blev utslagning av fler tidningar och en kraftigt ökad ägarkoncentration. Idag finns det i princip fyra koncerner som behärskar nästan alla dagstidningar i Sverige.

Tipsa om artikeln via e-post

De största ägarna

Bonnier News som har nära 50 procent av hela marknaden.

Schibsted som i olika samarbeten ger ut 24 dagstidningar i Sverige och 50 i Norge.

NTM, baserat i Norrköping, som ger ut 18 tidningar från Uppsala till Småland. NTM ägs av en stiftelse som står Moderaterna nära.

Gota Media, ger ut 13 dagstidningar i Borås, Skåne och Kalmar. Ägs av konservativa stiftelser. Kommer sannolikt att köpas upp av någon av de andra stora aktörerna, troligen Bonnier.