Analys / Stefan Koch.

2021-11-15 10:05
  • Gas är lika med mat. Hälften av jordens livsmedelsproduktion skulle inte finnas utan konstgödning.  Bild: Jeff McIntosh/AP
    Gas är lika med mat. Hälften av jordens livsmedelsproduktion skulle inte finnas utan konstgödning.
  • Den globala ekonomin förbrukar idag enorma mängder energi. Bild: Shutterstock
    Den globala ekonomin förbrukar idag enorma mängder energi.
Puffetikett
Dagens ETC

Därför är det brist på gas i Europa

Det är brist på gas i USA, Ryssland, Japan – och Europa. Priset på gas rusar. Det är samtidigt brist på kol i Kina. Priset på kol rusar. Flera europeiska länder hotas av rullande nedstängningar av elnätet när vintern slår till, i Kina är det redan ett faktum. Vi kan inte längre lita på oändlig tillgång på billig fossil energi.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Det senaste decenniet har gasen fått en ny roll. Japan och Tyskland stänger ner kärnkraften. USA och Europa drar ner på kolet och bygger ut den förnybara energin men det går inte fort nog och det finns problem, produktionen är inte regelbunden, den är inte jämn. Samtidigt ökar energikonsumtionen.

Räddaren är gasen. Beroendet av gas ökar. Gasen får rycka in när den förnybara energin inte levererar som tänkt. Och när det blir extra kallt och det behövs mer energi än det var tänkt. Gasen blir den sista försvarslinjen för de ständigt producerande kraft­näten.

Lagren tömdes

Plötsligt händer allt på en gång och till synes utan samband. Det regnade dåligt i Brasilien så produktionen av vattenkraftsel gick ner. Brasilien behöver mer gas. Vintern var hård i Japan, deras lager sjönk och de behöver mer gas inför vintern. Samma sak i EU och Storbritannien, en hård vinter tömde lagren, vindkraften kunde inte leverera som den skulle. Minuset kompenserades med mer gas. Nu är lagren extremt låga.

Ryssland hade också en kall vinter och har ännu mindre gas i lagren än Europa. För gas fungerar så. Under sommar och höst fylls lagren, som en vedbod. Under vintern och våren töms lagren. Vid en viss tidpunkt under hösten måste det därför finnas tillräckligt mycket i lager, annars kan det ta slut, under vintern.

Kan bli matbrist

Ja, gas är lika med mat. Hälften av jordens livsmedelsproduktion skulle inte finnas utan konstgödning. För att göra konstgödning – som utvinns ur luften – går det åt massor med gas. Här har vi en av de formula som ligger till grund för vår livsmedelsförsörjning. Billig gas ger billig konstgödning som ger billig mat. Dyr gas kan inte göra jobbet.

Under hösten 2021 hade gaspriserna stigit med över 500 procent sedan början av året. Gaspriserna var så höga att den europeiska produktionen av konstgödning började lägga ner verksamheten. Kvävefabriker stängde i England och i Norge. Konstgödning som kunde göras med de gaspriserna skulle bli alldeles för dyr. Ingen billig mat för Lidl skulle kunna produceras med den gödningen. Det skulle bli dyr mat till konsumenter som redan fått betala enorma el- och gasräkningar. En omöjlig kombination.

Det är på det här sättet skenande energipriser fortplantar sig i en ekonomi byggd på billig energi, och lamslår den. I nästa steg leder en minskande användning av konstgödning snabbt till minskande skördar, och ett överskott av mat som blir ett underskott.

Oljan bestämmer

Oljan är mästarresursen. Den ökade produktionen av kol och gas i världen den senaste 50 åren har gjorts möjlig med en maskinpark som går på diesel, billig diesel. Den ökade produktionen av förnybar energi har gjorts med olja. Kärnkraften har byggts med olja. En minskande produktion och konsumtion av olja borde därför på kort och lång sikt leda också till en minskande produktion av annan energi.

Det antagandet kan förklara en del av oförmågan att snabbt öka produktionen av gas. Produktionen och konsumtionen av olja i världen har nämligen fortfarande inte tagit igen tappet från 2020. Eftersom gas till en del också är en biprodukt till oljeutvinning är det troligt att gasen drabbas först när oljan laggar. 2022 ska tappet i oljeproduktionen vara upphämtat, enligt US Energy Information Administrations (EIA) prognos. Men det är ju bara en prognos, eller kanske, en förhoppning.

Gränserna för tillväxt

Den globala ekonomin förbrukar idag enorma mängder energi. Antagligen är vi nu uppe på en nivå av produktion som det blivit svårt att upprätthålla. I centrum av energiproduktionen ligger en daglig konsumtion av omkring 100 miljoner fat olja om dagen.

Samtidigt läggs hela tiden nya former av energikonsumtion till de gamla. Mobiltelefoner drar mer energi än det gamla telefonnätet. 3G drar mer än 2G. 4G drar mer energi än 3G. Varje generation processar mer data vilket drar mer ström. Digitala pengar drar mer energi än kontanter. Det beräknas att streamade filmer konsumerar hela två procent av den globala strömproduktionen. Internet konsumerar tio procent  av världens elektricitet idag och ska enligt planerna vara uppe i en konsumtion av 20 procent redan år 2025.

Samtidigt är basala produktionssystem i vår ekonomi också byggda på antagandet att det ska finnas billig energi i nästintill oändliga mängder idag, och i framtiden. Det gäller jordbruket och produktionen av allt, från kläder till möbler och alla våra andra saker. Ekonomin har organiserat sig kring den billiga energin och skapat en annan formula, att stort och människotomt och energislukande fungerar bra. Stora maskiner hanterade av ett litet antal människor, eller av robotar och inga människor. Stora globala företag som producerar enorma mängder billiga produkter som sedan skeppas runt jorden och säljs av lika stora – ofta internationella – försäljningskedjor. Massiva köpcenter. Allt distribuerat av ett transportsystem, där energin är billig och transportkostnaden låg. Enorma handelshubbar.

En övergångstid

Men hela konstruktionen bygger på att det finns oändliga ­mängder med billig energi, och det gör det inte.

Förnybar energi kan driva en annan sorts ekonomi.

Antagligen hade världen peak oil 2018. Antagligen hade Kina peak kol 2013. Gasproduktionen ökar fortfarande men klarar inte att täcka upp för alla brister och tillkortakommanden i de andra energisystemen. Det blir energi­brist. Där är vi nu. De globala leveranskedjorna börjar hacka. De blir brist på saker. Priser börjar rusa och krascha om vartannat. Det är en övergångstid.

Fast lösningen på det är nog inte att förnybar energi ska ta över och driva de gamla systemen och expansionen vidare. Det kan den förnybara energin inte göra. Den kan göra något annat. Driva en annan sorts ekonomi. En ­småskalig lokalt baserad ekonomi. Bättre fördelning av ekonomins resultat. Små företag med små energisnåla maskiner och mer mänskligt arbete. Det finns redan fungerande exempel på vad som måste göras.

Rysslands datja-system där den småskaliga lokala livsmedels­produktionen står för hälften av landets behov. Närodlat. Närproducerat. Saker som görs för att hålla länge. Skomakare och skräddare.

Så den förnybara energin kommer och går med årstiderna och vädret. I en annan sorts ekonomi har vi anpassat oss till det. Fabriken går igång när det blåser och solen skiner. Det behöver inte vara svårare än så. Det går alltid att göra saker på andra sätt.