Debatt. .

2014-01-12 17:49

Bristande stöd till barn med psykisk ohälsa

Tipsa om artikeln via e-post

När barn berättar för BRIS om sin psykiska ohälsa beskriver de en vård som är kortsiktig och fragmentarisk. Det är svårt att få rätt hjälp, tidig hjälp och tillräcklig hjälp. Barn känner sig tvingade att bli svårt sjuka, svälta sig mer eller skära sig djupare för att få den hjälp de behöver. Dessutom är många skolor dåliga på att hjälpa dem att hänga med i skolarbetet när de mår dåligt, skriver BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Under år 2012 handlade var femte kontakt med Bris (Barnens Rätt i Samhället) om psykisk ohälsa. Sammanlagt rör det sig om fler än 6 000 kontakter. Bakom varje siffra döljer sig ett stort och många gånger långvarigt lidande.

Enligt Folkhälsoinstitutets senaste undersökning av svenska skolbarns hälsovanor, angav nästan 30 procent av 15-åriga flickor att de känt sig nere mer än en gång i veckan och lika många att de hade svårt att somna. Runt 50 ungdomar mellan 15 och 19 år mår så dåligt att de tar sitt liv i Sverige varje år, två tredjedelar av dem är pojkar. Vi vet också att andelen unga som avsiktligt skadar sig själva ligger bland de högsta i världen. De flesta är flickor men enligt Folkhälsoinstitutet har andelen pojkar ökat och 2011 var det fler pojkar som vårdades på sjukhus för att ha skadat sig själva än för skador till följd av våld som andra utsatt dem för.

De som kontaktar Bris om psykisk ohälsa är i genomsnitt 15 år och 95 procent av dem är flickor. De beskriver djupa depressioner, förlamande ångest, ätstörningar, självskadande och självmordstankar. Många av dem känner sig inte tagna på allvar i vården och de upplever att det är svårt att få hjälp i ett tidigt skede. Vi ser många exempel på barn som har fastnat i en ”hänvisningskarusell” när skolan remitterar till BUP som man hoppas ska kunna hjälpa barnet med sin speciallistkompetens. Men av BUP får många barn veta att de inte är tillräckligt sjuka för att bli prioriterade. I stället hänvisas de till vårdcentralerna. Men där får familjen veta att det saknas rätt kompetens för att hjälpa barnen, därför hänvisas de tillbaka till skolan igen utan att ha fått någon hjälp.

Barn kan berätta hur de känner sig tvingade att bli allvarligt sjuka för att få tillgång till hjälp. De utökar sitt självdestruktiva agerande, fördjupar sina ätstörningar eller gör allvarliga självmordsförsök, eftersom de tänker att det kan ge dem ökade chanser att bli prioriterade på BUP eller få hjälp av skolan.

En viktig friskfaktor för barn som mår dåligt är om de trots allt orkar hänga med i skolarbetet. Men ofta leder barns psykiska ohälsa till att koncentrationsförmågan försämras, med försämrade provresultat och betyg som följd. Enligt skollagen är skolorna skyldiga att uppmärksamma barn som halkar efter, utreda samt sätta in pedagogiskt stöd. Men av barnens berättelser till Bris ser vi att många skolor brister här. Det får till följd att barnen hamnar i en nedåtgående spiral där de försämrade skolresultaten får dem att må ännu sämre, varpå de får det ännu svårare att känna motivation och fokusera på skolarbetet.

Barn och unga som inte blir tagna på allvar och inte får tillräckligt stöd, får betala med ett mänskligt lidande som i värsta fall kan följa med in i vuxenlivet.

Bris kräver snabbare uppbyggnad av det tidiga stödet till barn och unga med psykisk ohälsa. Vi vill också att det görs en nationell granskning av hur skolorna följer lagen när det gäller hjälp och stöd i skolarbetet till elever med psykisk ohälsa.

Kattis Ahlström
Generalsekreterare, BRIS

Tipsa om artikeln via e-post