Utrikes.

2017-04-18 08:02
  • Svenska soldater i arbete efter att ett svenskt Isaf-fordon blivit beskjutet på vägen mellan Sheberghan och Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan.  Bild: Mats Nyström
    Svenska soldater i arbete efter att ett svenskt Isaf-fordon blivit beskjutet på vägen mellan Sheberghan och Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. 
  • En bomb har detonerat utanför en Isaf-bas i Kabul.   Bild: Anja Niedringhau/AP/TT
    En bomb har detonerat utanför en Isaf-bas i Kabul. 
  • Svenska soldater kallar in flygbombningar under en operation i januari 2011.  Bild: FS20/Försvarsmakten
    Svenska soldater kallar in flygbombningar under en operation i januari 2011.
  • ”Det finns inga tendenser till förändringar mellan Sverige och Nato”. Det sa försvars­minister Peter Hultqvist (S) när han den 6 mars i år mötte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Bild: Catherine Bacho/Natodelegationen
    ”Det finns inga tendenser till förändringar mellan Sverige och Nato”. Det sa försvars­minister Peter Hultqvist (S) när han den 6 mars i år mötte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
  • Regeringens utredare Tone Tingsgård presterade nyligen Afghanistanutredningen för utrikesminister Margot Wallström.   Bild: TT
    Regeringens utredare Tone Tingsgård presterade nyligen Afghanistanutredningen för utrikesminister Margot Wallström.
  • Kistan med den stupade svenska soldaten Kenneth Wallin som avled i en bombattack. Han tillhörde den svenska styrkan i Afghanistan för att stödja den afghanska militären att bringa säkerhet i regionen.  Bild: Löjtnant Elina Katajamäki
    Kistan med den stupade svenska soldaten Kenneth Wallin som avled i en bombattack. Han tillhörde den svenska styrkan i Afghanistan för att stödja den afghanska militären att bringa säkerhet i regionen. 
  • En amerikansk drönare över  Kandahar i södra Afghanistan.   Bild: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
    En amerikansk drönare över Kandahar i södra Afghanistan.

Sanningen doldes om Sveriges blodiga krig

Våld i självförsvar

De svenska soldaterna hade sedan insatsens början haft striktare regler och fick endast bruka våld i självförsvar. Detta irriterade Natos högsta ledning som ansåg att svenskarna höll igen i eldstrider med ”motståndsmännen”. Efter påtryckningar från Nato valde överbefälhavare Sverker Göranson att i tysthet ändra insatsreglerna och i praktiken införa krigslagar. Från och med våren 2010 tilläts de svenska soldaterna att ”bekämpa identifierade fiender med fientliga avsikter”, det vill säga skjuta först och fråga sedan. Först efteråt informerade överbefälhavaren försvarsutskottet om insatsens nya regler. Sverige gick ut i krig, utan någon som helst offentlig debatt. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Eskaleringen av Afghanistankriget hade skett redan i slutet av 2009 då hela Isaf bytte taktik från fredsfrämjande till upprorsbekämpning. Styrkan använde det engelska ordet counter-insurgency som förkortas Coin. Upptrappningen innebar stigande dödssiffror, men det mörkades i regeringens proposition från november 2010, orden ”Coin” och ”upprorsbekämpning” saknas helt i skrivelsen. I stället skriver regeringen att ”Isaf ska skydda den afghanska civilbefolkningen”. Professor Wilhelm Agrell menar att regeringen medvetet vilseledde riksdagen och det svenska folket för att inte äventyra det politiska stödet för insatsen. Men ingen har ställts till svars för detta, och det nämns mycket kortfattat i Afghanistanutredningen.

– Det är utredningens största brist att man inte närmare går in på det demokratiska underskottet som låg till grund när Sverige halkade in i en väpnad konflikt, säger Wilhelm Agrell.

Vänsterpartisten Hans Linde menar att han och de andra riksdagsledamöterna hade tillgång till relevant information, men att anhängarna av insatsen var ointresserade av de faktiska förhållandena i Afghanistan.

– Man hade bestämt sig för att Sverige skulle fortsätta med insatsen till varje pris. Därför lät man Nato diktera spelreglerna, säger Hans Linde.

”Kill or capture”

Coin-taktiken blev ett stort misslyckande ”i det svenska operationsområdet, liksom i hela Afghanistan”, konstaterar regeringens utredare. Men utredningen nämner inte Sveriges inblandning i så kallade Kill or capture-operationer. Isaf-soldater gjorde tusentals nattliga räder på jakt efter motståndsmän utifrån amerikanska militärens lista på 3 000 namn. De som gjorde motstånd dödades direkt och endast ett fåtal tillfångatogs. När operationerna nådde sin kulmen utfördes 90 räder per natt i hela landet. Hur många operationer som involverade svenska soldater vill inte Försvarsmakten uppge. Däremot har en brigadgeneral för Dagens Nyheter bekräftat att svenska specialstyrkor från Särskilda operationsgruppen, SOG, genomfört natträder på jakt efter terrorister. 

– Taktiken var en antiterror-mördarmaskin på närmast industriell skala, sa John Nagl, Isaf-chefens tidigare rådgivare, till PBS Frontline.

Offer för drönarkriget

Amnesty International har dokumenterat flera fall där fel person har gripits och många civila har dödats. Men de nattliga räderna skapade en sådan ilska att taktiken övergavs. I stället trappade USA upp drönarkriget som kraftigt ökade antalet civila dödsoffer. Läckta dokument som publicerats av nyhetssajten The Intercept visar att i drönarattacker i nordöstra Afghanistan under 2012–2013 var så många som nio av tio civila dödsoffer.

Och enligt New York Times hade Sverige en aktiv roll i utpekandet av vilka mål som skulle bombas av USA:s drönare. Tidningens källor beskriver hur personal från svenska Försvarsmakten funnits på plats i Isaf:s huvudkvarter Combined Joint Operations, CJOC, i Kabul. Där har svenskar fattat så kallade ”Kill decisions” som med tumme upp eller tumme ner avgjort vilka personer som ska elimineras. Försvarsmakten förnekar uppgifterna.

– Däremot har vi haft en samverkansofficer placerad i CJOC, säger pressekreteraren Jesper Tengroth.

Inte heller detta har undersökts av regeringens utredare Tone Tingsgård.

– Det ligger utanför utredningens fokus, säger hon.

Sekretessbelagt

Sanningen om Sveriges inblandning i USA:s smutsiga krig mot terrorismen döljs fortfarande till stora delar av sekretess. Men enligt Wilhelm Agrell finns det få hållbara anledningar till att hemligstämpla så mycket uppgifter nu när insatsen är över.

– Kanske kommer någon forskare få ut uppgifterna om 40 år, men då är det ingen som bryr sig längre.

Läs vidare på nästa sida: Sveriges Afghanistan-insats 2002–2014

Fakta

Afghanistankriget i siffror 2001–2016:

111 442 personer har dödats

116 000 personer har skadats varav 31 419 civila

800 000 ytterligare civila har dött som en konsekvens av kriget. 

Källa: Watson institute, Brown university.

Dödssiffran

Försvaret har sannolikt uppgifter om hur många civila och motståndsmän som dödats av svenska soldater i Afghanistan men siffran är hemligstämplad, tror Wilhelm Agrell. Försvarspersonal som Dagens ETC talat med bekräftar detta.

Kill or capture

Den svenska specialstyrkan Särskilda operationsgruppen, SOG, har genomfört natträder på jakt efter motståndsmän i Afghanistan, så kallade Kill or capture-operationer. Den som gjorde motstånd dödades direkt, ett fåtal tillfångatogs. Hur många eller vilka operationer som involverade svenska soldater vill inte Försvarsmakten uppge.

NATO

Försvarsalliansen North Atlantic Treaty Organisation, Nato, ska gemensamt försvara ett medlemsland om denna anfalls av en yttre fiende. I dag ingår 28 medlemsstater som tillsammans står för 70 procent av världens militära utgifter. Förutom USA och Turkiet är samtliga medlemmar europeiska stater.