Utrikes.

2017-03-19 16:00
  • Den redan mäktige president Erdogan vill fortsätta styra landet, genom att stärka ämbetet han redan har. Bild: Marcus Whisson
    Den redan mäktige president Erdogan vill fortsätta styra landet, genom att stärka ämbetet han redan har.
  • Nazmi Gür, internationellt ansvarig i prokurdiska oppositionspartiet HDP, varnar för att Erdogan bygger en diktatur av Turkiet. Bild: Joakim Medin
    Nazmi Gür, internationellt ansvarig i prokurdiska oppositionspartiet HDP, varnar för att Erdogan bygger en diktatur av Turkiet.

”Om en månad kan Erdogan bli diktator”

Politiker har satts i fängelse

Sedan i början av november sitter HDP:s båda ordföranden Selahattin Demirtas och Figen Yüksedag i fängelse, åtalade för terrorbrott tillsammans med elva andra HDP-parlamentariker. Det var just HDP och Demirtas som tydligast gick i strid mot Erdogan senast presidenten lyfte frågan om att införa presidentstyre, i valet i juni 2015.

Regeringen har motiverat behovet av ett starkt presidentstyre, med att Turkiet länge haft bristande kontrollfunktioner i det parlamentariska systemet. Man menar också att Turkiet kommer må bättre av att styras av en stabil hand, istället för av skakiga koalitionsregeringar som förr. Det har också varit budskapet som AKP-representanter levererat när de gett sig ut på en ja-kampanj inför folkomröstningen.

Erdogan har även tagit denna ja-kampanj till den röstberättigade turkiska diasporan i Europa. I förra veckan uppstod diplomatiska kriser, efter att åtskilliga AKP-kampanjmöten ställdes in i flera europeiska länder där man befarade oroligheter. Erdogan kallade den tyska regeringen för nazister. Efter att Nederländerna sedan nekat Turkiets utrikesminister landningstillstånd samt utvisat den turkiska familjeministern, har Turkiet kallat även Nederländerna för nazister, hotat med sanktioner och brutit de diplomatiska förbindelserna.

Sverige lät AKP-representanter genomföra kampanjmöte

EU har tidigare kritiserats för att undvika kritik mot Erdogan, på grund av flyktingavtalet med Turkiet. Vissa bedömare har därför hävdat att de diplomatiska kriserna nu är tecken på ett skifte – men det är högst oklart.

Både Frankrike och Sverige lät AKP-representanter komma och genomföra sin kampanjmöten. Den hårda nederländska behandlingen influerades av att det landet samtidigt gick till val i onsdags, där relationen till Turkiet blev en stridsfråga. Samtidigt skärpte Tyskland nyligen sitt förbud av ett 30-tal kurdiska symboler, inklusive flaggan hos det västallierade YPG, vilket tolkats som en eftergift gentemot Turkiet.

I själva verket tror väldigt få oppositionella i Turkiet på en förändrad EU-hållning gentemot Turkiet. Ett skifte hade i annat fall dykt upp redan när utrensningarna påbörjades, eller när parlamentsledamöter fängslades. Insikten om detta har också ytterligare demoraliserat oppositionen mot Erdogan.

Akademiker har avskedats

I huvudstaden Ankara träffar jag även en man och en kvinna, som röker stora mängder marijuana och bälgar i sig whiskey och rödvin när jag anländer. Det här är inte några alternativa ungdomar, utan två akademiker närmare 40-årsstrecket, vid Ankara universitet. Han är doktor i ett västeuropeiskt språk, hon är doktor i sociologi. De har stämt träff med mig på en fredagskväll för att berätta om hur Erdogan även avskedat tusentals akademiker efter kuppförsöket. Men stressen har varit obeskrivligt tung på sistone, särskilt efter att ytterligare ett hundratal akademiker med vänstersympatier avskedades från Ankara universitet, i början av februari. 28 kurser stod plötsligt utan lärare och normalstora grupper med studenter har slagits ihop till jätteklasser. Samtidigt som hotet hela tiden hägrar, om fler uppsägningar.

De två doktorerna är sönderstressade och kunde inte låta bli att börja röka och dricka, innan de hunnit träffa journalisten från Sverige.

– Jag skulle kunna ägna hela kvällen åt att analysera allt som händer i Turkiet, men egentligen är jag förbannat trött på att prata om Erdogan och regeringen, säger sociologidoktorn.

Majoriteten av de tusentals sparkade akademikerna har anklagats för band till Gülenrörelsen, den sekt som anklagats för kuppförsöket mot Erdogan. Vänsterakademikerna har dock inte haft någonting med kuppförsöket att göra. Vad de istället har gemensamt är att de ofta är medlemmar i samma vänsterorienterade, regeringskritiska fackförbund, samt undertecknade ett stort upprop i protest mot regeringen i januari 2016, mot att kurdisk civilbefolkning dödades i sydöstra Turkiet. I september 2016, efter att undantagslagar införts, avskedade regeringen hundratals av dem. Successivt har sedan hundratals fler mist jobben.

– Vi har undertecknat många upprop förr, utan att någonting hänt. Men den här gången var det plötsligt mycket känsligt. Jag antar att det handlar om att Erdogan vill stampa ut all opposition mot honom, säger språkdoktorn.

Läs vidare på nästa sida: Marginaliserad opposition