Utrikes.

2017-08-08 20:25
  • Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump på G20-mötet i Hamburg den 8 juli 2017. Bild: Evan Vucci/AP
    Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump på G20-mötet i Hamburg den 8 juli 2017.
  • En grupp barn som iscensätter det dödliga klockslaget då atombomben släpptes på årsdagen 70 år senare, i augusti 2015. Bild: Kyodo Photo via AP
    En grupp barn som iscensätter det dödliga klockslaget då atombomben släpptes på årsdagen 70 år senare, i augusti 2015.

Japanska borgmästare kräver kärnvapenstopp

Medan offren för USA:s atombomb över Hiroshima hedras fortsätter premiärminister Shinzo Abe sin militarisering av Japan. Landet är i den minoritet som inte har skrivit under FN:s nya kärnvapenförbud och den 70 år gamla pacifistiska konstitutionen kan snart vara historia.

Söndagen den 6 augusti, var det 72 år sedan Hiroshima blev den första staden i världen att träffas av en atombomb. Det innebar början av slutet på andra världskriget och likaså slutet för 140 000 människoliv. 

I en politiskt symbolisk manifestation har de två bombade städerna Nagasaki och Hiroshimas borgmästare i veckan gått ihop för att sätta press på sin premiärminister Shinzo Abe. Målet är att få honom att tänka om angående FN:s nya kärnvapenförbud, som Japan var ett av 38 länder att rösta emot. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är ironiskt och visar på den dubbelhet som finns i japansk säkerhetspolitik. Å ena sidan pratar man om pacifism och den anses härröra ur att landet blev bombat med kärnvapen i slutskedet av andra världskriget. Å andra sidan har man en väldigt nära säkerhetsallians med USA, som de stöttar till varje pris, säger Linus Hagström, statsvetare och japanexpert på Försvarshögskolan.

Inget av länderna med kärnvapen är med på förbudet. Av övriga länder som röstade emot är en stor majoritet medlemmar av Nato eller på annat sätt USA-allierade. I den senare kategorin ingår Japan som sedan fredsavtalet efter andra världskriget ingår under USA:s kärnvapenparaply.

”Har bidragit till nedrustning”

Men att förbudet på grund av motståndet från kärnvapenländer skulle vara en papperstiger håller Gabriella Irsten, politisk handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, inte med om. 

– Det är exakt samma kritik som har riktats mot alla nedrustningsavtal – klustervapen, landminor, biologiska och kemiska – men de har i slutänden bidragit till nedrustning, säger hon.

Att Japan skulle göra en omvändning och gå emot sina allierade är inte troligt. Något Linus Hagström tycker är olyckligt. 

– Det här hänger också ihop med Nordkorea. Det enda sättet att hantera landet är global nedrustning. Så länge USA har kärnvapen i regionen tror jag inte att Nordkorea kommer att rusta ner. Därför ligger det mycket i det borgmästarna säger.

Jobbar för militarisering

Det japanska janusansiktet kanske trots allt syns bäst på Shinzo Abe. Som premiärminister har han talat om skyldigheten att arbeta för en kärnvapenfri värld. Men innan han kom till makten ska han ha argumenterat för att Japan borde skaffa kärnvapen i försvarssyfte, vilket flera parlamentsledamöter på den nationalistiska högerkanten också har gjort. 

Som premiärminister har han behövt tona ner sina hårdföra åsikter för att inte skära sig med opinionen. Men samtidigt har han arbetat flitigt med att avskaffa artikel 9 i konstitutionen, den som säger att Japan aldrig ska kriga eller ha en krigsmakt. 

– Han har myntat begreppet ”proaktiv pacifism”, vilket till synes knyter an till den pacifistiska traditionen i Japan men som egentligen betyder något helt annat. För Shinzo Abe och hans anhängare betyder det att eftersom japaner är så fredliga och kineser och nordkoreaner är så aggressiva så bör Japan ha rätt att skydda sin pacifism med vapenmakt, säger Linus Hagström.

Bomberna över Japan

40 procent av Hiroshimas befolkning dog efter atombomben.

Den 2 september 1945 tog det andra världskriget slut. Det som hade framtvingat den sista kapitulationen, den japanska, chockade hela världen. En knapp månad tidigare, den 6 augusti, släppte USA en atombomb över Hiroshima och jämnade staden med marken. Tre dagar senare släpptes ännu en bomb över Nagasaki. 

När året nådde sitt slut hade runt 140 000 personer dött i Hiroshima. Staden, med knappt 350 000 invånare, hade förlorat 40 procent av sin befolkning.

I Nagasaki dog runt 70 000 personer av stadens drygt 260 000 invånare innan årets slut. 

Kärnvapen I dag

Det finns omkring 14 900 kärnvapen i världen.

Kärnvapenstater som är med i ickespridningsavtalet (och ungefär antal kärnvapenstridsspetsar): Kina (260), Frankrike (290), Ryssland (7 000), Storbritannien (215), USA (6 800).

Kärnvapenstater som inte är med i ickespridningsavtalet (och ungefär hur många kärnvapenstridsspetsar de har): Nordkorea (10), Indien (115), Israel (80), Pakistan (125).

Länder som blivit attackerade med kärnvapen: Japan.

Länder som har amerikanska Nato­kärnvapen utplacerade: Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.

FN-avtalen

1970 var året då ickespridningsavtalet trädde i kraft.

Ickespridningsavtalet trädde i kraft 1970. Det har bidragit till att kärnvapen inte spridit sig mer över världen, men anses av många otillräckligt för att bli kvitt kärnvapen. Därför har FN tagit fram ett uttryckligt internationellt förbud mot kärnvapen, likt förbuden mot klustervapen och landminor, vilket antogs av den 7 juli 2017. Nu återstår det för länderna att signera och ratificera. 

Alla Natoländer och kärnvapenländer röstade emot förbudet. 122 länder röstade för, varav Sverige är ett av få europeiska länder. 

Efterkrigstidens Japan

3 principer har Japan för att motverka kärnvapen inom landet.

Sedan 1960-talet har Japan tre principer för att motverka kärnvapen inom landets gränser: inget innehav, inget tillverkning och inte tillåta kärnvapen in i japanskt territorium. De tillkom efter förhandlingar med USA och innebar också att landet hamnade under USA:s så kallade kärnvapenparaply. 

En del av fredsavtalet med USA var en ny konstitution som skulle säkerställa att japanerna inte skulle slå tillbaka någon gång i framtiden. Genom artikel 9 avsäger sig landet sin rätt att kriga.

Däremot har landet rätt till självförsvar. Det utnyttjade Shinzo Abe genom att använda begreppet kollektivt självförsvar då han skickade styrkor till Sydsudan under FN-flagg.