Utrikes.

2017-04-19 11:00
  • Elisabeth Alm, svenska armén, märker handen på en afghansk kvinna så att hon får medicinsk hjälp från Medical Civil Assistance Program i Balkh-provinsen i Afghanistan i april 2006.  Bild: Michael Zuk/US Army
    Elisabeth Alm, svenska armén, märker handen på en afghansk kvinna så att hon får medicinsk hjälp från Medical Civil Assistance Program i Balkh-provinsen i Afghanistan i april 2006. 
  • En av de svenska soldaterna i MOT Juliette övningsskjuter i Afghanistan. ”MOT” står för Military Observation Team.  Bild: Youtube
    En av de svenska soldaterna i MOT Juliette övningsskjuter i Afghanistan. ”MOT” står för Military Observation Team. 
  • En av de svenska soldaterna i MOT Juliette i Afghanistan.  Bild: Helena Nimbratt
    En av de svenska soldaterna i MOT Juliette i Afghanistan. 
  • En afghansk kvinna i burka passerar ett fordon som brändes upp under en självmordsattack i Kabul i november 2015.  Bild: Musadeq Sadeq/AP/TT
    En afghansk kvinna i burka passerar ett fordon som brändes upp under en självmordsattack i Kabul i november 2015.
  • Horia Mosadiq, Amnesty Internationals Afghanistan­expert baserad i Kabul och London.   Bild: Eigil Soderin
    Horia Mosadiq, Amnesty Internationals Afghanistan­expert baserad i Kabul och London. 
  • Två svenska soldater från MOT Juliette interagerar med afghanska kvinnor.   Bild: Andreas Karlsson/Försvarsmakten
    Två svenska soldater från MOT Juliette interagerar med afghanska kvinnor.
  • Talibaner i Heratprovinsen i Afghanistan.   Bild: Allauddin Khan/AP/TT
    Talibaner i Heratprovinsen i Afghanistan.

Hur feministiskt var Sveriges krig i Afghanistan?

Sveriges insats i Afghanistan motiverades med att vi stöttade de afghanska kvinnornas frigörelse. Men Dagens ETC:s granskning visar hur kvinnor i både uniform och burka utnyttjades för krigspropaganda. Trots genusflaggen frodades sexismen inne på den svenska basen, och Försvarsmakten blundade när en kvinnlig lokalanställd tolk sextrakasserades. Det kostade henne livet.

I gryningen hittade mamman sin 25-åriga dotters livlösa kropp hängandes från taket i familjens gemensamma hus i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. Klockan 22.29 kvällen innan hade dottern skickat ett sista sms till sin far: ”Meena lämnar er, be för henne.” Men han såg meddelandet först morgonen efter. Då var det för sent.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Meena hade arbetat som tolk på den svenska militärbasen några kilometer från hemmet. Men att som afghansk kvinna arbeta för en utländsk militärmakt var riskfyllt, och dessutom utsattes Meena för sexuella trakasserier av kollegorna inne på basen. En tidigare hemligstämplad utredning visar att Försvarsmakten kände till trakasserierna minst tre månader före självmordet. Men Meena gav upp hoppet, sa upp sig och en tid senare tog hon sitt liv.

Det som gör Meenas död särskilt graverande är sammanhanget. Det var i hennes och andra afghanska kvinnors namn som Sverige och USA krigade i Afghanistan. I oktober 2001 invaderades Afghanistan, och en månad senare tog presidentfrun Laura Bush tillfälligt över makens återkommande radiotal. Hon sa: 

– Tack vare våra militära framgångar i stora delar av Afghanistan är kvinnor nu inte längre fångar i sina egna hem. 

Högt tonläge i debatten

Efter talet började invasionen kläs om till ett feministiskt fredsprojekt. Den svenska debatten följde samma retoriska linje under alla år och nådde peak känslostorm strax före valet 2010. I SVT:s Agenda debatterade dåvarande utrikesminister Carl Bildt (M) de rödgrönas förslag att avveckla insatsen.

– Kan han se Afghanistans kvinnor i ögonen med ett sådant här besked, sa Carl Bildt till motdebattören Jan Eliasson (S).

Debatten i riksdagen hade mycket lite med den faktiska utvecklingen i landet att göra, säger vänsterpartisten Hans Linde.

– Varje gång vi försökte diskutera tillbakadragandet fick vi höra brandtal om att afghanska flickor måste få gå i skolan, säger riksdagsledamoten Hans Linde.

Det första feministiska kriget födde en genusmedveten militär. Försvarsmaktens genusomvandling inleddes i Afghanistaninsatsen under 2006, samma år som Meena arbetade på den svenska basen. Regeringen gav Försvarsmakten i uppdrag att genomföra FN:s säkerhetsresolution 1325. I FN-sammanhang var det ett radikalt fredsdokument för att öka kvinnors deltagande i fredsarbetet. Men i den svenska tolkningen ledde resolutionen till fler kvinnliga soldater. Och enligt denna syn var ”kvinnliga tolkar en förutsättning för att genomföra resolutionen”, skriver Försvarets forskningsinstitut (FOI). 

Läs vidare på nästa sida: Krock med mansidealen

Fakta

Genderrådgivare: En speciell rådgivare som arbetar med att implementera ett genusperspektiv i militära insatser och organisationer. Kan arbeta både som rådgivare i staber och i internationella insatser.

NCGM: Står för Nordic Center for Gender in Military Operations. Centret är världens första kompetens- och utbildningscenter vad gäller genusperspektiv i militära operationer och ligger i Kungsängen norr om Stockholm. Sedan februari 2013 är centret ansvarigt för att hantera genusfrågor inom Nato.