Utrikes.

2017-07-22 10:15
När kustbevakningen gjorde sitt första räddningsuppdrag på Medelhavet 2015 räddades hundratals flyktingar.  Bild: KBV 001 Poseidon/KUSTBEVAKNINGEN
När kustbevakningen gjorde sitt första räddningsuppdrag på Medelhavet 2015 räddades hundratals flyktingar.

Frivilliga insatser på Medelhavet räddar liv

Frivilligorganisationer på Medelhavet är inte en bidragande faktor till att fler människor flyr och därmed dör till havs, utan tvärtom.

De samarbetar inte heller med smugglare.

En ny forskningsrapport slår hål på myten som såväl högerextremister och EU:s politiker bygger sina aktioner och politik kring.

UNHCR:s chef Filippo Grandi är säker: tragedin på Medelhavet bara blir värre. Hittills i år har 93 000 personer tagit sig till Italien, och 110 000 till Europa totalt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Samtidigt har nästan 2500 personer dött och förra året miste över 5000 personer sina liv till havs. 40 procent av de livräddande insatserna på Medelhavet görs av frivilligorganisationer. I forskningsrapporten Blaming the Rescuers från Goldsmiths Universitet i London kommer forskarna fram till att EU:s nuvarande politik legitimerar samarbete med diktaturer mer än den räddar liv.

Rapporten slår också hål på argumentet att hjälporganisationers närvaro på havet bidrar till att människor flyr, en bild som även Frontex antytt i sin årliga riskrapport.

– Våldet mot flyktingar i Libyen är så extremt att människor kommer fortsätta korsa Medelhavet med eller utan räddningsinsatser, säger Lorenzo Pezzani, ansvarig forskare för rapporten, till The Independent.

Ingen permanent lösning

Deras närvaro på havet kan dock ha ändrat vissa mönster, enligt rapporten. Ju sjöodugligare båtarna blir, desto närmare den libyska kusten har räddningsaktionerna tvingats äga rum, vilket felaktigt triggat argumentet om att de samarbetar med smugglare.

I rapporten skriver forskarna också att de flesta organisationer som varit involverade i räddningsaktionerna på Medelhavet inte ser sina aktiviteter som någon permanent lösning för att stoppa den farliga vägen över havet, vilken är en följd av EU:s exkluderande politik:

”Därför är det många organisationer som arbetar för att deras verksamhet inte längre ska behövas, utan ersättas av säkra alternativ”, skriver forskarna.