ANALYS.

2017-04-20 16:45
En ”nej”-röstare i Izmir med den turkiska flaggan protesterar mot valutgången. Bild: Emre Tazegul/AP/TT
En ”nej”-röstare i Izmir med den turkiska flaggan protesterar mot valutgången.

Dödsstöten för Turkiets demokrati bör oroa oss

Oppositionen kräver omräkning efter söndagens kritiserade och mycket jämna folkomröstning, men Erdogan lär sitta säker på tronen i Turkiet – i många år till. Nu är frågan vad för nya oroligheter som kan uppstå i det polariserade landet, skriver Dagens ETC:s utsända Joakim Medin. 

Efter att resultatet i Turkiets folkomröstning hade annonserats i söndags kväll samlades glada ja-sägare för att fira på Kizilaytorget i huvudstaden Ankara. Bland de som vevade nationsflaggor i regnet fanns även några små pojkar. En av dem formade ”vargtecknet” med sin hand, symbolen som förknippas med den högerextrema gruppen Grå vargarna och det ultranationalistiska partiet MHP. En annan pojke gjorde det islamistiska ”rabiatecknet”, som förknippas med president Recep Tayyip Erdogans AKP.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Svår kamp framför sig

Det var en obehaglig syn. Dels för att det var sorgligt och fel att så små barn blir indoktrinerade i propagandan. Men även för att scenen vittnade om vilken svår kamp Turkiets demokratiska krafter lär ha framför sig, efter helgens besked.

Alliansen mellan det islamistiska AKP och ultranationalistiska MHP uppstod efter fjolårets kuppförsök mot Erdogan. I söndagens folkomröstning fick deras ja-plattform 51,4 procent av rösterna. Resultatet är omstritt, utländska valobservatörer har påpekat flera brister och oegentligheter, oppositionen kräver omräkning. Men Erdogan låter sig knappast rubbas. I måndags fördömde han ”korsfararmentaliteten i väst” som kritiserat honom, och kallade omröstningen för ”mer demokratisk än vad som setts någonstans i västvärlden”. 

Mycket oroväckande

Som det ser ut nu går Erdogans planer i lås: Turkiet kommer att få ett presidentsystem med envälde. Maktdelningen sätts ur spel, kontrollfunktioner upphör, parlamentet försvagas, presidenten styr det mesta. Eftersom varken det socialdemokratisk-sekulära CHP eller pro-kurdiska HDP kan locka till sig den stora, konservativa väljarbas som sedan 15 år stått bakom regeringen, lär det också framöver bli oerhört svårt för oppositionen att utmana Erdogan. Därför kommer han att vinna presidentvalen i det nya systemet och stanna kvar vid makten.

En liten majoritet av turkarna har röstat för att i princip avskaffa demokratin. Det är mycket oroväckande, av flera anledningar.

Fortsatt flyktingvåg

Redan före folkomröstningen talade jag med åtskilliga, helt vanliga människor, som uttryckte en stark önskan över att lämna landet. Unga, gamla, demokrater, folk som söker en bättre framtid. I slutet av mars rapporterades det att antalet asylsökande turkar i Sverige under 2016 ökade med 200 procent. Det är den flyktinggrupp som ökat mest. Med Erdogan och hans övergrepp kvar vid makten kan vi förvänta oss en fortsatt flyktingvåg från Turkiet.

Samtidigt visade den knappa marginalen i söndags, att landet är fortsatt starkt polariserat och kokar av missnöje över Erdogans styre. När jag nu talat med oppositionsfigurer här nere, antar de att tiden fram till presidentvalet 2019 lär ser en ökad konflikt. En sparkad akademiker gissade att mer blod kommer flyta på gatorna.

Privata vapenlicencer

Dagen innan folkomröstningen satt jag och drack jag en kopp kaffe med en vän i Ankara när en bekant till henne passerade på gatan och stannade till för att hälsa. Han presenterade sig som vapenhandlare som arbetar i ett företag som säljer skjutvapen och ammunition. Just nu var det väldigt mycket att göra på jobbet. Sedan i fjol har det utfärdats ett stort antal nya vapenlicenser till privatpersoner, framför allt till Erdogans anhängare, och trycket är ännu stort för att få tag på handeldvapen. Det har redan varnats för att beväpningen av Erdogans folk kan göra saker ännu farligare för hans kritiker. 

Vapenhandlaren berättade också att flera stater slutat sälja militär utrustning till Turkiet. Därför har hans företag fått jättebeställningar från den turkiska armén för att importera varor privat i stället, framför allt från USA. 

I början av april uppgav Erdogan i en intervju att nästa steg av ”Eufrats sköld”, den överraskande militära operation som landet initierade i norra Syrien i augusti för att stoppa kurdernas framryckningar, ska inkludera även norra Irak. En sådan intervention skulle kunna skapa en rad nya spänningar och problem i regionen.

Piska upp nationalismen

Men det är inte svårt att föreställa sig hur Erdogan, i ett försök att både dölja de omständigheter som gjorde att han ”vann” folkomröstningen, samt för att fiska ökat stöd genom att piska upp nationalismen, kan påbörja en ny och offensiv utrikespolitik. Inklusive med väpnade styrkor. 

Det ska bli både intressant och dystert att följa det nya Turkiets politik under de närmaste veckorna.