Stora husrenoveringar ifrågasätts

En ny rapport från Uppsala universitet sätter stora husrenoveringar, som i Kvarngärdet och Gränby, i ett större perspektiv. Enligt forskarna har hyresgästerna liten möjlighet att påverka hur renoveringar ska göras, och fastighetsägarna lyckas ofta få igenom höga hyreshöjningar i storstäder där bostadsbristen är stor.

Förra veckan kunde Uppsalademokraten berätta att hyresvärden Rikshem vill höja hyrorna med runt 45 procent i samband med planerade renoveringar av 1200 lägenheter i Gränby. I veckan aktualiserades också tvisten mellan Stena fastigheter och hyresgäster på Norra Kvarngärdet som vägrat att gå med på hyresvärdens föreslagna hyreshöjningar på upp till 60 procent efter en upprustning. Hyresnämnden, som avgör tvisten, var i Uppsala för att göra en bedömning av om den nya hyran anses rimlig utifrån standardhöjningen på lägenheterna.

Hyresvärden har övertag

I de allra flesta fall får hyresvärden rätt i en sådan tvist, visar forskarna inom kulturgeografi, Sara Westin och Irene Molina, i sin rapport som tagits fram på uppdrag av Hyresgästföreningen. De har intervjuat ett tjugotal personer som på olika sätt varit inblandade i processen inför fyra omtvistade renoveringar av hyresrätter i Uppsala och Stockholm. Syftet har varit att undersöka vad som händer med de boende efter en omfattande renovering, och vilken möjlighet de har att påverka renoveringsprocessen.

– Vi vill visa på att det här kan vara problematiskt, och att det inte fungerar så demokratiskt som det bör göra, säger Sara Westin.

En genomgående kritik de framför är att den samrådsprocess som hyresvärden ska ha med hyresgäster inför en kommande renovering, sällan sker på lika villkor och att hyresgästernas inflytande är beroende av att enskilda personer lägger ned mycket fritid och energi på frågan.

Dessutom, menar författarna, kommer Hyresgästföreningen ofta in i förhandlingsprocessen när åtgärdslistan, det vill säga planen för vilka förändringar renoveringen ska innehålla, redan är bestämd. Då är det i praktiken svårt att påverka hyresnivån särskilt mycket.

Byggmarknaden problemet

Marcus Kjellin är förhandlare på Hyresgästföreningen. Han säger att kraftiga hyreshöjningar med stora konsekvenser för de boende är vanligt i dag, även om det främst gäller storstäder. Marcus Kjellin ser en byggmarknad, där få företag konkurrerar om kontrakten, som en stor orsak till att kostnaderna, och därmed hyrorna, blir så höga vid många renoveringar.

– Någonstans tycker vi att staten måste gå in med pengar för de bostäder som de själva har byggt en gång i tiden.

Från den 1 januari i år gäller allbolagen som innebär att allmännyttan inte längre ska ses som hyresnormerande och att även allmännyttiga bostadsbolag ska agera på affärsmässiga grunder. Westin och Molina ifrågasätter möjligheten att kombinera ett allmännyttigt och affärsmässigt perspektiv, och pekar på att olika parter gör olika tolkningar av vad de här orden innebär. Innebär affärsmässig till exempel att man maximerar sin vinst, eller räcker det med att gå runt?

– I praktiken krävs det nästan att man måste välja vad man prioriterar, säger Sara Westin.

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, håller inte med.

– Vi ser att de går att kombinera just eftersom hyrorna sätts i förhandlingar mellan två parter, säger pressansvarige Charlotta Lundström och påpekar att allmännyttan ofta har tagit ett stort socialt ansvar.

”Ingen kvartalskapitalism”

Anders Josephsson, politiskt sakkunnig hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall, instämmer.

– Affärsmässigheten är ingen kvartalskapitalism, det är en långtgående affärsmässighet. Man ska ändå kunna gå med förlust under vissa tider, säger han.

Regeringen har deklarerat att det är fastighetsägarnas ansvar att rusta upp sina bostäder. På frågan om hur de ser på risken med hyresgäster som kan få svårt att hitta bostad, i takt med att allt fler hus rustas upp, hänvisar Anders Josephsson till ett pågående projekt, mellan flera regeringsdepartement, för att ta fram övergripande insatser i miljonprogramsområden.

– Annars finns det ju bostadstillägg, och bostadsbidrag

Går det inte emot regeringens arbetslinje att fler ska tvingas till bidrag?

– I första hand är det här en fråga för kommunerna, där man förut har slussat över det här ansvaret lite på bostadsföretagen.