Ledare. Annie Hellquist.

2017-03-05 12:00
Bild: Janerik Henriksson/TT

Låt oss rösta om vinst i välfärden

Frågan om vinster i välfärden är en kraftmätning mellan kapitalet och oss andra, men spelplanen är riggad

För tre år sedan kom en studie av det amerikanska politiska systemet som är otroligt skrämmande, talande och i ärlighetens namn inte särskilt överraskande. Det den kom fram till var att regeringen inte tjänar majoritetens intressen utan kapitalets. 1 800 politiska frågor kodades efter medborgares, intressegruppers, folkrörelseorganisationers, elitens och näringslivets intressen, för att sedan jämföra med de politiska utslagen i dessa frågor. Den ekonomiska eliten och lobbygrupper som företrädde näringslivet hade ett så pass mycket större politiskt genomslag än folkrörelser och medborgare, att forskarna slog fast att USA var en oligarki. Och detta flera år innan Trump började ge politiska toppositioner till sina miljardärskompisar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Samma tecken ser vi nu i frågan om vinster i välfärden. Folkets preferenser har mycket knapp politisk representation. 80 procent av folket vill begränsa eller stoppa vinstuttag helt i välfärden. Socialdemokraterna väljer att fokusera på begränsningar i skolan och lämnar vård och omsorg därhän.

Det här säger något signifikant om hur lite våra valda representanter faktiskt representerar oss. Frågan om vinster i välfärden är en fråga om demokrati.

Men det är mer än så, en mängd politiska frågor löper samman i en enda. Frågan om vinster i välfärden är en kraftmätning mellan kapitalet och oss andra, och spelplanen är riggad. Regeringar av olika politiska färger har släppt in kapitalet på ett område som tidigare varit fredat.

Det här är en strid om finansialiseringen av samhället, den process där aktieägarvärde och börsvärde blir viktigare än den reala ekonomin. En majoritet av aktörerna på välfärdsmarknaden har kopplingar till finansiella spekulationsintressen. Och där finansbolag figurerar i välfärden handlar det inte om riskkapitalister som finansierar riskfyllda projekt för att sedan få utdelning, det här är en lågriskmarknad – finansieringen är ju tryggad av våra skattepengar. Det handlar om spekulation. Att släppa in utländskt riskkapital i välfärden är sådant som brukar tvingas på fattiga länder i handelsavtal och nödlån, men här har politikerna öppnat dammluckorna frivilligt och när folket vill stänga dem igen lyssnar de inte. Frågan om vinsterna på skattemedel är en chans att kasta ut riskkapitalisterna ur vår välfärd, där ingen, absolut ingen, har lyckats förklara varför de hör hemma.

Det här är också striden om avpolitiseringen av samhället. När utbildning, vård och omsorg blir till varor på en marknad blir vårt enda sätt att påverka genom konsumentmakten. Vi kan, i teorin, välja bort en barnmorskemottagning som inte bemöter oss väl och vända oss till en annan. I praktiken gäller den valfriheten förstås de som bor i innerstäder mycket mer än de som bor i socioekonomiskt utsatta områden eller landsbygd. Valfrihet på en marknad är inte demokrati och konsumentmakten fungerar inte jämlikt. Det är också en fråga om klass, segregation och social rättvisa.

Vinster i välfärden är slutligen också en feministisk fråga, men inte på det sättet högern och liberalerna menar – att vinster i välfärden skulle gynna kvinnligt företagande. Som tidigare nämnt domineras marknaden av stora koncerner ägda av riskkapitalbolag. De som betalar vinsterna är välfärdens arbetare, av vilka majoriteten är kvinnor. Det är de som drabbas av sänkt personaltäthet och osäkra anställningar.

De folkvalda har abdikerat från uppgiften att representera folket och böjer sig istället för vinstlobbyn och det här är en alltför viktig fråga att lämna i händerna på dem. Låt oss rösta om det istället.    

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Annie Hellquist
Annie Hellquist 

redaktör för ETC, nyhetsmagasinet som kommer ut en gång i veckan.