Ledare. Johan Ehrenberg.

2017-07-21 03:00

Den kloka toan kan slå sönder affärsmodellerna

Från hundra till tusen till många tusen liter vatten kan vi tillsammans spara genom en så enkel sak som en alternativ toalett.

Av en slump fick jag tag på material om en svensk toalett som inte skapade förstörande avfall.
Det där passade finfint när vi skulle bygga toaletter åt alla besökare i ETC Solpark, vi hade inga avloppssystem och ingen lust att bygga reningsverk som i grunden bara beror på att vi människor slösar så oerhört med vatten.
Att spola bort fekalier med vatten är mycket dumt i en värld där vatten är en bristvara. Att blanda avfall från toaletter med avfall från gråvatten (disk och handfat) är också väldigt dumt. Men det är det som har erbjudits.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Nu finns alternativ. Företaget som skapat lösningen heter Compostera vilket är lite missvisande eftersom det inte handlar om att kompostera avfall. Utan om att slutförvara.

De här toaletterna är byggda, de fungerar väldigt fint och de skapar inget avfall, bara en näringslösning (när urin rinner genom uppsamlingsbehållarna) som används i odling.

VI har också lyckats hitta en speciell urinoar (från Danmark) för män som inte har rinnande vatten, bara nanobelagd yta (med lite olja på) som gör att även urinen rinner utan doft ner till användning utan att en droppa vatten används för att spola.

Varje dag sparar vi med dessa toaletter många hundra liter vatten.
De är helt doftfria (en solcellsanläggnig driver en fläkt) och vintervarma.

Själva fekalierna samlas i stora kärl som sedan är kvar i fyrtio år, innan de byts bort. Så småningom finns inga miljöfarliga rester kvar, de blir jord. Och de är såklart miljögodkända.

Det här är en riktigt bra lösning för massor med installationer. Nej, den kanske inte fungerar i höghus – men i villor, i kommunala idrottsanläggningar, i festivaler, i badstränder, i handelsträdgårdar, ja i alla känsliga miljöer och självklart i alla fattiga länder där avfallssystemen inte ens är byggda.

Ekonomiskt är den mycket billigare än att bygga ett stort avfallssystem eller mikro-renings-verk.
Så vad är haken? Varför finns inte detta alternativ i varje kommun?

Det här systemet har två problem. Det går inte att tjäna pengar på det för den bransch som i dag lever på toaletter och rening. Gigantiska miljardinvesteringar driver en bransch som är mycket lönsam och som ingen vill vara utan (de verkliga framtidsjobben är elektriker och rörmokare, har jag alltid hävdat).

Det finns ingen del i denna marknad som är intresserad av alternativ som slår sönder affärsmodellerna.
Det blir inga reparationer (nå, väldigt små i så fall), de kräver ingen energi förutom solcellerna och de skapar varken en ny marknad för kommunal biogas eller reningsverk.

Det som är klokt är helt enkelt inte vettigt rent ekonomiskt för den bransch som redan finns, precis som energibranschen inte gillar den utmaning egenproducerad el har skapat.

Det är svårt för utvecklare att samla ”riskkapital” för att göra enkla självreglerande saker som inte skapar ett ständigt behov av tjänster (mitt eget mikroreningsverk på torpet kräver av miljöförvaltningsreglerna tömning fyra gånger per år för sisådär 4 000 kronor årligen).

Även om den här produkten kan göra stor nytta både globalt och i svensk naturmiljö så är den dömd till att vara det goda exemplet i en bransch som är konservativ.

Eller rättare sagt, var det. För det finns ju något nytt under solen, det finns alternativ och global information som intresserade kan nå. Det som var nisch för tio år sedan kan nå ut till massor i dag.

Så jag litar på nätverkssamhället här.
De som skaffar denna kommer att berätta för andra och så småningom vaknar den miljömedvetna kommunen och sedan …

Från hundra till tusen till många tusen liter vatten kan vi tillsammans spara genom en så enkel sak som en alternativ toalett.
Kom gärna på besök i ETC Solpark och kolla.

Globalt är toaletter ett jätteproblem. Det vet de flesta. Lokalt är de ett problem vi inte vill diskutera. Finns det så finns det.

Och diskuterar vi avfall så är det jordbruket de flesta retar upp sig på. Djuren. All denna gödsel och all denna hästskit som ingen vet vart den ska ta vägen.

Men höjer vi blicken så blir det globala också lokalt. Det finns tio miljoner svenskar. Det finns under 300 000 kossor i landet. Det finns faktiskt fler hästar än kossor. Kanske vi ska börja med de många innan vi skäller på de gräsätande få.

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg