Claire Castillons nya novellsamling Bubblor är inget för känsliga typer.

”Här är det vackert och vänligt, och jag tror att jag börjar härifrån, jag blankar tavlan.”

Europas nygamla sorgebarn är ett Italien misshandlat av Berlusconi. Än en gång väntar regeringsskifte.

”Il Cavaliere”, Riddaren, har visserligen bitit sig fast framgångsrikt vid makten i jämförelse med andra italienska regeringschefer. Men som sådan tenderar man att bli väldigt kortvarig. Sedan mitten av 1900-talet har landet, i genomsnitt, haft mer än en regering om året. Många bedömare har frågat sig hur den italienska politiken kan vara så ruskigt instabil.

Det är dags för en bekännelse. Det jag tänker berätta är rätt så tabubelagt och därför inte världens enklaste sak att erkänna. Men jag tar ett djupt andetag och hoppas på det bästa. Jag blir nämligen väldigt lätt arg. Jag blir så lätt arg att det förmodligen skulle gå att göra en komisk karaktär av mig och placera mig i en TV-serie.

Ser vi inte längre att vi är delar av ett större sammanhang när jobbskatteavdragen och individualismen breder ut sig skriver Patrik Årman.

Ulf Nilsons krönika i Expressen den 14 december om hur ”pursvenskarna” hotas av invandrade muslimers högre fertilitet har vållat stor debatt, och har redan lett till flera JK-anmälningar för hets mot folkgrupp. Erika Karlénius ger Nilsson svar på tal.