Kultur & Nöje.

2017-10-14 15:45
Keira Knightley och Matthew Macfadyen i filmen ”Stolthet och fördom” från 2005. Bild: Press
Keira Knightley och Matthew Macfadyen i filmen ”Stolthet och fördom” från 2005.

Experten: Därför behåller Jane Austen sin lyskraft

Jane Austen har varit död i 200 år men hennes verk är mer levande än någonsin. Få 200-åriga författarskap har en sådan populärkulturell genomslagskraft. ETC ringde Austen-kännaren Paulina Helgeson för att försöka förstå varför.

I år är det 200 år sedan Jane Austen dog vilket har uppmärksammats på olika sätt under året. Jane Austen har genom åren behållit sin lyskraft och hittar ständigt nya läsare.

Nya filmatiseringar görs ständigt, fanfiction produceras i massor och kreativa nytolkningar dyker upp, som skräcktolkningarna ”Stolthet och fördom och zombier” eller ”Sense, sensibility and seamonsters”. Paulina Helgeson är Austen-kännare och översättare.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Varför är hon fortfarande så älskad bland så många?

– Det finns flera olika förklaringar till det. En är att den här störtfloden av populärkulturella yttringar kopplade till Austen håller intresset vid liv. Sedan kan man fråga sig vad är det den håller vid liv? Det måste inte alltid vara hennes texter, utan kan lika gärna vara en vurm för den här tiden.

– Dessutom har hon ett språk som för den tiden är tidlöst. Hon är klar och enkel och samtidigt väldigt sofistikerad och stilistiskt begåvad. Hon har ett tidlöst anslag, både språkligt, stilistiskt och tematiskt. Det hon skriver om är människor och människorna är sig väldigt lika även om 200 år har gått. Hon har blick för beteenden och tillkortakommanden, sådant som man gillar att läsa om.

Hur upptäckte du Jane Austen?

– Det var tonårsläsning som jag sedan fortsatt med och utvecklat ett tilltagande missbruk, skulle man kunna säga.

Nu har du umgåtts väldigt mycket med hennes brev i och med att du översatt dem. Hur har det varit?

– Otroligt spännande. Jag har lärt mig massor, både om tiden och om hennes situation. Man kan lära sig mycket genom all den sekundärlitteratur som finns om henne, samtidigt som man måste konstatera att det källmaterial som finns motsvarar inte överhuvudtaget allt det som tröskas ut. För mig var det roligt att närma mig det genom hennes egna ord och inte läsa en biografi som innehåller mer eller mindre generösa tolkningar.

Har något i breven förvånat dig?

– Jag var delvis beredd, men kanske inte helt och fullt på hur bitsk hon skulle vara. Hon är rent av lite rå. Det kan vara en jargong som låter lite hårdhjärtad. Hon var ingen snäll, lallande och mjäkig kvinna. Hon var väldigt observant på människors svagheter.

Jag upplever att det finns en sorts dragkamp i tolkningarna av Austen, är det romantik och tidsfördriv eller finns det något politiskt i det?

– Har man inte läst romanerna och sett vad det är de säger så kanske man kan hävda att det bara handlar om kärleksrelationer. Det är en vanföreställning som delvis kommer ur den här populärkulturella delen. Att skriva om det här med kvinnors situation på äktenskapsmarknaden, att det bara skulle handla om relationer är ju en feltolkning. Det är lika mycket politik i det och en skildring av kvinnans situation så som den var. Det är vår sentida tolkning att det inte skulle vara intressant. Det är jätteintressant. Sedan är det ju inte så att de bara handlar om det. Och det är inte bara det hon ger uttryck för.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Paulina Helgeson

Yrke: Redaktör och frilansskribent.

Aktuell: Med översättningen av boken Jane Austens brev, Albert Bonniers förlag. Deltar också vid nästa veckas Jonseredsseminarium i Göteborg, arrangerat av Göteborgs universitet och Folkuniversitetet, med anledning av att det är 200 år sedan Jane Austen gick ur tiden.