Kommentar. Somar Al Naher.

2017-09-05 15:01

Sveket från S är inte över

”Med ett penseldrag sänkte regeringen en humanitär asylpolitik som tagit årtionden att bygga upp”.

I dag för exakt två år sedan höll statsministern Stefan Löfven tal på Medborgarplatsen.

Fyra dagar innan talet, den 2 september 2015 hade treårige Alan Kurdis kropp sköljts upp på en strand i den turkiska badorten Bodrum.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det berörde Stefan Löfven, han kände starkt och sa ”mitt Europa bygger inte murar” inför 15 000 människor som samlats i regnet i Stockholm.

Men bara en månad senare la regeringen fram ett förslag på en migrationsöverenskommelse som kom att slå hårdast mot just barnfamiljer från Syrien. Anhöriginvandringen skärptes liksom rätten till familjeåterförening. Förut kunde en familjemedlem fly och sedan väl på plats ansöka om asyl och därefter få dit resten av familjen. Men i dag har det försvårats.

När migrationsöverenskommelsen slöts hette det att lagen var tillfällig. Men det som är tillfälligt blir lätt något permanent, att vrida tillbaka till det som var innan är betydligt svårare. Det här vet Socialdemokraterna mycket väl. Hur lätt har det varit att ändra den ekonomiska och sociala politiken efter åtta år med alliansregering?

Med ett penseldrag sänkte regeringen en humanitär asylpolitik som tagit årtionden att bygga upp.

Regeringens främsta argument har varit att de nya hårda reglerna ska få andra europeiska länder att ta emot fler flyktingar. Men som många kritiker befarade har det blivit precis tvärtom. När Sverige stängde sina gränser följde andra efter, likt ett dominospel.

Inte nog med det, de svenska reglerna blev de mest restriktiva i EU när det gäller syriers och irakiers rätt att återförenas med sina anhöriga.

Alan Kurdi från syriska Kurdistan lämnade Turkiet i en överlastad gummibåt tillsammans med sin pappa, mamma och storebror.

De ville nå den grekiska semesterön Kos för att därifrån kunna söka asyl. Men båten höll inte och kapsejsade. Hela familjen dog i Medelhavet – utom pappan.

Kurdis öde förkroppsligar flyktingtragedin på Medelhavet. En treåring dog för att familjen inte hade något annat val än att ta en gummibåt. Människor som flyr från sin stat får inte köpa biljetter på fartyg som oss andra. 

Våra svenska politiker har varit med om att fatta beslut som tvingar barnfamiljer att fly på det här sättet. Därför fortsätter fler Alan Kurdi att dö i Medelhavet, ett hav som i dag har omvandlats till en gravplats. Sju av tio migranter som dör under sin färd dör på just Medelhavet, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

Istället för att underlätta för människor på flykt har Sveriges och Europas svar blivit det omvända, högre murar och tuffare regler.