Krönika. Stefan Sundström.

2017-08-20 18:45

Det här är fejk, folk leker vuxna storstadsbor!

”Det här är en uppsminkad undergång. Det kanske bara är min egen undergång, jag vet inte.”

Går omkring och är ganska rädd nu på dagarna. Tänker apokalyptiska tankar.

Dom fyra ryttarna, ni vet.

Trump, ni vet.

Och febern som rasar över jorden.

Men jag håller färgen.

Alla håller färgen här i stan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vi är en massa blyga bönder som flyttat till stan och nu låtsas vi som att vi hör hemma här, vi som bor här.

Men ingen är riktigt jordad längre, alla svävar liksom uppåt med sina mobiltelefoner, därinne bakom skärmen är verkligheten långt bort nån annanstans och ingen här är riktigt närvarande.

Inte jag i alla fall.

När jag var i Oslo sist så blev det så tydligt tycker jag, det hade väl att göra med att folk pratade norsk, det känns så ickeurbant med norska, samtidigt som det var hippare, ballare, snabbare och allt modernt du vill än i Stockholm.

Man såg liksom; det här är fejk, folk leker vuxna storstadsbor!

Jag tror jänkare som kommer som turister till Stockholm ser det på oss; vi hör inte hemma i vår egen stad, vi vill va som dom är i New York, men vi misslyckas.

Vet inte varför New York-borna lyckas så bra, männen har röstläget långt ner och är så där socialt avslappnade och coola, det kanske gick fortare att bli urban när man totalt kapat banden med sitt gamla bonnaliv och sen är det bara att härma hur dom gör på tv, amerikanskan har dom gratis.

Jag tror dom garvar åt oss, som vi garvar åt norska.

När man är i städer som Rom eller Neapel så rör sej folk på ett annat sätt. Och i Indien!

Det ser kaotiskt ut men det är en mer organisk ordning, folk och bilar glider tätt förbi varann, det är som om det har satt sej i generna, men det tar antagligen 20 generationer innan det funkar.

Här uppe måste vi ha trafikregler, vi måste överhuvudtaget reglera umgänget med en massa uttalade regler, för vi har inte det där urbana flytet som uppstår efter sådär 1000 år eller nåt.

Jag gnäller ofta över Stockholm, jag går i Lundells fotspår, jag vill inte det, men det kommer över mej som en yrsel när jag går av vid Slussen. Känslan av att det här är bara teater.

Det här är en uppsminkad undergång.

Det kanske bara är min egen undergång, jag vet inte.

Men det är så läskigt, forskare och meteorologer slänger ur sej den ena larmrapporten efter den andra och folk klickar bara på nyheter om Anders Borgs könsorgan. Ja, ni vet.

Det är som Zarah Leander som sjunger på grammofon i ett hus i Tyskland medans bomberna singlar ner.

Lite som när ryssarna krossade nazi-Tyskland i slutet av andra världskriget. Min morsa var 16 år och trodde på alla rapporter om att Hitlers undervapen skulle krossa fienden. 

Att det var lite stökigt på östfronten med lite terrorister och partisaner som ställde till det för tyskarna, men att det skulle lösa sej.

Sen plötsligt brakade det in ryska stridsvagnar i den lilla stan.

Så tror jag klimatkatastrofen kan se ut. Som en stridsvagn som brakar in i stan. Dom flesta ser den inte ens.

Moderna människor har egentligen bara en avstängd oljekran mellan sej själva och massvält.

Att nästan all mat i Sverige är importerad och att vi inte längre har dom beredskapslager vi hade förr gör att om det blev en blockad på grund av krig, ett stopp för oljeimporten eller nåt annat scenario skulle maten i affärerna ta slut på några dagar.

Värst skulle det så klart bli i städerna.

Min morsa har tydliga minnen av hur bönderna på den omgivande landsbygden utanför hennes lilla östtyska stad kunde drapera väggarna med dyrbara mattor och byta ut sina matbestick i tenn mot fint matsilver. 1945.

Städernas välbesuttna hade plötsligt ingen mat utan fick ge sej ut på bytesresor på landet med sina sparade släktklenoder.

Och så kan det bli igen.

Jag läste en jävligt bra artikel av en norrländska, Katarina Östholm, om storstadens förakt mot landsbygden, om hur landsbygden och framför allt Norrland beskrevs som en tärande del av Sverige. Hon avslutade artikeln med denna tänkvärda mening:

”Bygg en mur runt städerna – efter en vecka ska vi se på vilken sida klösmärkena sitter.”

Bra:

Att det trots ganska stramt väder vart en helt okej odlingssommar. Det har växt som aldrig förr. Trädgården prunkar.

Dåligt:

Att vattnet som vi får från en brunn som vi delar med grannarna plötsligt tog slut. Dom som borrade brunnen sa att det var extremt bra flöde i den, den skulle aldrig ta slut. Extrem torr sommar. Nu har jag börjat samla regnvatten.

Stefan Sundström
Stefan Sundström 

Är musiker. En fredag i månaden skriver han krönikor i Dagens ETC.