Krönika. .

2017-05-07 18:45

Arla missar den gigantiska elefanten i rummet

Att lansera kosläppet som en ”folkkär tillställning i idyllisk lantmiljö” är att bortse från ett viktigt faktum.

Fåglarna kvittrar, pollenallergikerna nyser i kapp, det knoppas och det ljusnar. Vinterkappan ersätts med jeansjackan för att sedan hastigt bytas tillbaka igen. Ja, ni fattar – det är vår.

För den som ändå inte är övertygad om vilken årstid som egentligen råder finns det ett annat sätt att se efter. Nämligen att kolla upp läget i närmaste kohage. Just nu duggar det tätt av peppiga bilder, picknickuppmaningar och inbjudningar till ett vårtecken så säkert som något. Det har blivit dags för kosläpp. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Traditionen verkar ha fått ordentligt fäste de senaste åren. Runtom i Sverige bjuds allmänheten in för att se på skuttande kossor. Familjer åker långväga för att se på djurens lyckorus och nyhetsredaktioner skickar ut liveteam. Några av de tidigaste kosläppen har redan direktsänts. 

I år verkar intresset till och med vara större än utbudet. De tre kosläpp som mejerijätten Arla presenterar i Stockholmsområdet är fullbokade flera veckor innan korna ska släppas ut i det fria. Besökare uppmanas att komma med buss eftersom parkeringsplatserna inte kommer räcka till fler gäster än de som redan anmält intresse. Läget är inte unikt för Stockholm. Också på gårdar i Uppsala och i halländska Spannarp verkar det finnas fler kosläppsälskare än vad som får plats kring en hage. 

Arla beskriver konceptet med följande formulering: 

”Under denna folkkära tillställning ges du möjlighet att umgås i idyllisk lantmiljö och se kornas glädjeskutt i hagarna. Och självklart bjuder vi på mjölk och bullar.”

Trevligt paketerat ändå. En riktig familjefest på landet. Men upplägget känns inte klockrent. Som att det är ett försök att måla över det faktum att hela eventet bygger på att korna har varit instängda inomhus i över ett halvår. Det är klart de är glada över sin nyvunna frihet. 

Enligt den svenska lagstiftnigen måste kor få vara på bete mellan två och fyra månader per år, den exakta tiden varierar på olika platser i landet. Med bete menas minst sex timmar utevistelse per dygn på betesmarken, och minst 60 dygn av betestiden måste vara sammanhållna, enligt Arla. Ekologiska kor har rätt till utomhusvistelse en längre period än konventionella, men betestiden är ändå mycket begränsad för mjölkkor i Sverige. 

Visst kan det vara fint och nyttigt att locka ut människor på landet. Jag förstår också invändningen att fler kanske, eventuellt och möjligen börjar intressera sig för mjölkproduktion och lantbruk när de ser kossornas glädje på nära håll. Men att lansera släppet som en ”folkkär tillställning i idyllisk lantmiljö” är att bortse från en gigantisk elefant i rummet – nämligen att den här dagen är minst lika exotisk också för korna själva. 

Jag tvivlar på att någon gård kommer bjuda in allmänheten när det till hösten är dags att samla in korna från hagen igen. 

För all del. Släpp kossorna loss – det är vår. 

Men måste vi sända det live?