Kommentar / Hanna Gustafsson.

2017-01-27 11:00

Tyvärr inget nytt att bilder på övergrepp sprids

Grundproblemet är det vi feminister kallar för våldtäkts­kultur.

När jag skriver detta vet vi ganska lite om den händelse som skapat rubriker de senaste dagarna – när tre unga män eventuellt livesänt på Facebook hur de våldtar en medvetslös tjej på en fest. Flera personer som säger sig ha sett livesändningen ringde polisen, andra gjorde det inte.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Att tjejer som hamnar i ett hjälplöst tillstånd blir våldtagna av killar som utnyttjar situationen är inget nytt. Inte heller att dessa tjejer ofta får skulden av omgivningen för killarnas val, och inte vågar anmäla. Det nya som debatteras i just detta fall är dokumenterandet av våldtäkten. Fast inte heller det är ju nytt.

Jag tänker på Steubenville i USA, där två lokala fotbollshjältar våldtog en livlös tjej och filmade det med sina mobiler. Efteråt uppdagades en kultur där stadens fotbollskillar behandlades som oantastliga hjältar, och till och med deras tränare försäkrade förövarna om att han skulle "ta hand om situationen" när anmälan blev känd.

Jag tänker på Halifax, Kanada, där en 17-årig tjej tog livet av sig efter att bilder när två skolkamrater våldtar hennes halvt medvetslösa kropp spreds på skolan.

Jag tänker på 16-åringen från Texas som fick se bilder på sig själv avsvimmad och naken på en fest bli en "viral succé". Någon hade klätt av henne på underkroppen och tagit bilder. På sociala medier hånades hennes hjälplöshet med en hashtag av de som spred bilderna på övergreppet.

Och jag tänker på offret häromdagen. På henne och alla andra tjejer som varit med om samma sak.

I nån sorts välvillig sexism hanteras dessa fall av vuxenvärlden genom att avråda tjejer från att dricka alkohol för att "förhindra" övergrepp, alternativt hota med att stänga ned internet för att "förhindra" bildspridning. Men det är naturligtvis inget av det som är grundproblemet.

Grundproblemet är det vi feminister kallar för våldtäktskultur. En kultur – utan nationsgränser och djupt rotad i våra patriarkala traditioner – där samhället säger sig starkt fördöma våldtäkt samtidigt som skuldbeläggning av offren och "boys will be boys"-trivialisering av övergrepp ändå är ständigt förekommande. Det är i en sådan kultur unga killar kan få för sig att filma när de begår sexbrott och lägga ut till allmän beskådan, och där omgivningen kan få för sig att reagera med att sprida dessa vidare. Eller inte göra något.

Har det hänt i det aktuella fallet? Det vet jag inte. Kanske det här fallet har helt andra omständigheter.  Men vi vet att det händer, att det har hänt och att det, om vi inte på allvar tar itu med grundproblemet, kommer hända igen.