Inrikes.

2017-07-30 11:15
Turerna kring Transportstyrelsens it-system visar på en havererad upphandling. Många ställer sig nu kritiska till outsorcingen av myndigheters funktioner.  Bild: Vidar Ruud/TT
Turerna kring Transportstyrelsens it-system visar på en havererad upphandling. Många ställer sig nu kritiska till outsorcingen av myndigheters funktioner.

”Tror att vi får se åtskilliga haverier”

Prispress, förhastade upphandlingar och brister i uppföljningen – det finns många risker när offentliga verksamheter läggs ut på entreprenad, vilket inte minst har framkommit av turerna kring Transportstyrelsen. Även företag är kritiska mot upphandlingarna.
"Man tror att vinsterna med outsourcing är jättelika och så funderar man inte över innebörden", säger experten Per Molander.

Transportstyrelsen-affären har aktualiserat problemen med att lägga ut offentliga verksamheter på entreprenad. Per Molander, analytiker och ämbetsman som i våras publicerade en rapport för Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ser affären som ett bevis på problemen han under en längre tid har påpekat med outsourcing och New Public Management.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8



– Det görs oerhört mycket oreflekterat. Man tror att vinsterna med outsourcing är jättelika och så funderar man inte över innebörden. Det här är exceptionellt ogenomtänkt, säger han.

– Jag tror att vi får se åtskilliga haverier, både små och stora, i den statliga och kommunala förvaltningen.

Prispress stör seriösa företag

Men även inom företagsvärlden – där konkurrens vanligtvis välkomnas – muttras det om offentliga upphandlingars brister. Dock ur ett annat perspektiv.

Många företag som har erfarenhet av offentliga upphandlingar tycker att myndigheterna alldeles för ofta väljer att fokusera på priset, vilket kan gynna oseriösa företag.

En rapport från arbetsgivarorganisationen Almega från förra året inom städ- och servicebranschen visade att knappt 40 procent av deras medlemsföretag ville delta i offentliga upphandlingar och det främsta problemet som de såg var att för stor vikt läggs vid priset.

Stefan Holm, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Almega, stämmer in i kritiken mot prisfokuset. Men han påpekar att det inte är något som är inskrivet i lagen om offentlig upphandling, som i sig behövs för att säkerställa att offentliga resurser används på rätt sätt. Problemet ligger hos de upphandlande myndigheterna, menar han.

– När kontraktet med leverantören väl är undertecknat så är man dåliga på att följa upp det man har kommit överens om. Om man inte gör det så lär sig leverantören att kraven inte är någonting man behöver leva upp till och då blir kvaliteten därefter, säger han.

Den uppfattningen delas av Anders Wijkman i upphandlingsutredningen, som har legat till grund för den nya Lagen om offentlig upphandling som trädde i kraft i januari 2017.

Men noggrann uppföljning av upphandlingar innebär också merkostnader. Per Molander påpekar att hela arbetsprocessen egentligen behöver följas för att kunna säkerställa att villkoren efterföljs.

– För att ta ett enkelt exempel: Om man ska ha en väg renoverad och ska ha ett visst underlag så räcker det inte att gå och titta på den färdigasfalterade vägen. För då kan man inte se om underarbetet är gjort på det sättet som står i specifikationen. Kostnaden för att se till att avtalet efterlevs försummas ofta i kalkylerna.

Kunskapsglapp och hafsverk

IT-upphandlingar, likt Transportstyrelsens, sker dessutom ofta i stor hast, vilket ökar risken för att till exempel säkerhetsmissar görs. Företagen har ingen skyldighet att följa något som inte står i avtalet.

– IT-tjänster är vanligt förekommande i upphandlingar, oavsett om det gäller en kommun eller en statlig myndighet. Därför hör jag ofta att när man väl står inför en situation där man behöver köpa de här IT-tjänsterna så är det ofta kort om tid. Det är en generell situation som är rätt vanlig, utan att värdera hur det har varit i det här fallet, säger Stefan Holm med hänvisning till Transportstyrelsen-upphandlingen.

Upphandlingar sker dessutom ofta i samarbete mellan olika avdelningar hos myndigheterna, vilket ställer höga krav på god kommunikation.

– Myndigheten har en IT-organisation och de har också en upphandlingsorganisation och de två måste förstå varandra. Det kan också vara skäl till att det blir kunskapsglapp, att det blir svårt att göra den här beställningen på rätt sätt, säger Stefan Holm.

I fallet med Transportstyrelsens och IBM har sådana kunskapsglapp framkommit. Till exempel visste endast ett fåtal om att myndigheten satt på så mycket säkerhetsklassade information, som exempelvis hemliga identiteter. I och med hemlighetsmakeriet verkar detta ha fallit mellan stolarna.

IBM har valt att inte ge företagets syn på upphandlingen eller offentliga upphandlingar i allmänhet.

Lagen om offentlig upphandling

År 2014 uppskattades värdet av alla offentliga upphandlingar i Sverige till drygt 630 miljarder kronor.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, reglerar offentliga upphandlingar och är ett resultat av EU-lagstiftning som syftar till att offentliga medel ska användas på ett effektivt vis genom att säkerställa konkurrens. Flera företag måste bjudas in att buda om en myndighet ska köpa in något över drygt 530 000 enligt LOU eller drygt 990 000 enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, Luf, eller lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, Lufs.

Nya regler infördes i lagen från och med 1 januari 2017 som bland annat reglerar uppföljningen av kvalitetskrav.