Inrikes.

2017-05-17 15:15
”Många lärare känner en stor osäkerhet kring vilket uppdrag skolan har och hur de kan arbeta för att motverka rasism. Här försöker vi ge deltagarna en rad redskap”, säger Jan Jämte. Bild: Fredrik Sandberg/TT
”Många lärare känner en stor osäkerhet kring vilket uppdrag skolan har och hur de kan arbeta för att motverka rasism. Här försöker vi ge deltagarna en rad redskap”, säger Jan Jämte.

Nu utbildas lärare – för att stoppa rasism i skolorna

”Normkritik”, ”relationell pedagogik” och ”interkulturella perspektiv” är tre ledord när skolor ska arbeta mot rasism.

”Vi hoppas att de som går kursen ska vara rustade att förändra sin egen skolas verksamhet för att bättre motverka rasism och främlingsfientlighet”, säger Helena Barrett, samordnande projektledare på Forum för levande historia.

Den som arbetar i skola eller förskola ska arbeta för att motverka rasism och främlingsfientlighet i verksamheten.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Nu erbjuder Forum för levande historia, i samarbete med Skolverket, en kurs där pedagogisk personal ges möjligheten att lära sig mer om detta uppdrag, om perspektiv på rasism och främlingsfientlighet, om skollagen och hur arbetet kan och bör genomsyra hela skolverksamheten.

Första omgången av kursen gick av stapeln redan hösten 2016 och nådde 380 pedagoger, som arbetar i skola och förskola. Den gavs då på nio olika lärosäten i Sverige.

– Av utvärderingarna har vi förstått att deltagarna har tyckt att kursen varit värdefull. Många upplever en djupare förståelse för att det här arbetet faktiskt ingår i skolans uppdrag. Man har bottnat i det mer, säger Helena Barrett.

– Det som har varit lurigast har varit det praktiska. Det har funnits en känsla av att det är svårt att omsätta det man lärt sig i praktiken i den egna verksamheten. På vissa håll har man känt sig mycket väl rustad, på andra håll inte.

Vad krävs för att motverka rasism och främlingsfientlighet i de här verksamheterna?

– En viktig lärdom är att arbetet behöver starta i en förståelse för vad rasism är och hur det kommer till uttryck. Det finns tyvärr ingen quick-fix. Skolan måste kartlägga problemen och beroende på vilka problem som finns i den egna verksamheten behövs det olika angreppssätt. Det är det som är så svårt. Man vill gärna ha en universallösning, om ni gör ett, gör två, gör tre så är det färdigt sen, säger Helena Barrett.

”Behöver verktyg”

Jan Jämte är ansvarig för kursen på Örebro universitet. Precis som Helena Barrett menar han att det inte finns en enda metod eller ett perspektiv som löser problemen med rasism och främlingsfientlighet på skolor.

– Personal behöver en rad verktyg för att kunna hantera rasismens komplexitet. I den här kursen har vi möjlighet att arbeta i process över en hel termin, vilket är en styrka. Mot bakgrund av innehållet på kursen får deltagarna samtidigt arbeta konkret med att utveckla den egna verksamheten, steg för steg under kursens gång, säger han.

– Det handlar om allt från att göra kartläggningar till att utveckla projekt för att stärka arbetet med att motverka rasism.

Varför är den här kursen viktig?

– Rasism är ett problem på många skolor och förskolor runt om i landet. Det kan handla om allt från kränkningar, hot och våld till fördomar, utestängning och orättvis behandling. Samtidigt verkar det praktiska arbetet med att motverka rasism ofta vara präglat av utmaningar. Många lärare känner en stor osäkerhet kring vilket uppdrag skolan har och hur de kan arbeta för att motverka rasism. Här försöker vi ge deltagarna en rad redskap, säger Jan Jämte.

Delas upp i flera moment

Hösten 2017 ges kursen på elva lärosäten. Minst tre personer från samma skola ska delta och det är rektor eller förskolechef som anmäler sin personal till kursen.

Kursen är uppdelad i tre moment:

1. Perspektiv på främlingsfientlighet och rasism: En historisk inblick samt begreppslära och förståelse för hur rasism och främlingsfientlighet tagit sig uttryck och har definierats.

2. Förskolan och skolans uppdrag: Deltagarna får kunskap om skollagen, läroplaner och lagar. Om skolan och förskolans arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

3. Redskap för pedagogisk praktik: Här synliggörs och problematiseras olika tillvägagångssätt för att arbeta med och leda utvecklingsarbete i dessa frågor i den pedagogiska praktiken. Här lyfts bland annat normkritik, relationell pedagogik och interkulturella perspektiv.