Inrikes.

2017-02-25 10:00
  • Riksrevisorerna Susanne Ackum, Margareta Åberg och Ulf Bengtsson anländer till KU-förhören 2016. Bild: TT
    Riksrevisorerna Susanne Ackum, Margareta Åberg och Ulf Bengtsson anländer till KU-förhören 2016.
  • Bild: TT
  • Björn Gustavsson. Bild: TT
    Björn Gustavsson.
  • Ingela Gardner (M). Bild: TT
    Ingela Gardner (M).

Gubbröra och vänskapsband: ”Sverige mer korrupt än vi tror”

Flera stora korruptionsaffärer har briserat det senaste året, samtidigt får Sverige toppnoteringar i olika korruptionsindex. Är vi världens minst korrupta land eller världens mest naiva?

"Min absolut bästa vän." Så har Mona Sahlin beskrivit sin före detta livvakt. Både livvakten och Mona Sahlin erkände i veckan brott. Hon att hon skrivit ett osant intyg om att livvakten hade 120 000 kronor i månadslön och han att han använt detta intyg för att kunna köpa en 10-miljonersvilla i Saltsjöbaden. Är detta att betrakta som korruption? Det är inte helt lätt att avgöra när ordet inte ens förekommer i vår brottsbalk.

Ordet korruption förknippas ofta med den snävare betydelsen mutbrott, den del av korruption svenskt rättsväsende oftast fångar in och mäter. Den betydligt vidare och internationellt vedertagna definitionen handlar om förtroende och makt och lyder: att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Varje gång korruptionsmisstankar rullas upp dyker också betryggande utspel om att Sverige trots allt är ett av världens minst korrupta länder enligt diverse mätningar och index. Men vad mäter mätningarna?

Den mest kända och använda är Transperancy Internationals korruptionsindex, där Sverige kommer på en fjärdeplats över minst korrupta länder. Men företrädare för organisationen menar att deras index underskattar korruptionen då det främst mäter uppfattningar. Något som kan ställa till det om man har en nationell självbild av att vara förskonad från korruption. Indexet mäter heller inte uppfattningar om korruption i hela samhället utan bara i staten.

Ulla Andrén, ordförande för Transperancy International Sverige, menar att man måste förhålla sig kritiskt till mätningarna.

– Sverige ligger jättebra till. Men det beror ju dels på vad indexet mäter. Det mäter uppfattningar om korruption i staten. I Sverige ligger 70 procent av det som produceras inte i staten utan i kommuner och landsting, så det är inte med. Man tittar heller inte alls på privata sektorn eller civila samhället.

Hur korrupta är svenskar då?

– Vi vet inte, det finns inget land som vet, det är otroligt svårt att mäta korruption. Vår självbild är att vi är väldigt korruptionsfria, men den självbilden är problematisk, den stämmer inte, säger Ulla Andrén och lägger till att självbilden kan stå i vägen när det gäller att upptäcka korruption.

– Det som i andra länder bedöms som klockren korruption, vänskapskorruptionen, riskerar vi att missa. Här pratar vi om hur bra det är med nätverk. Och det är det också, men det finns gränser för när man utnyttjar det för otillbörlig vinning och de gränserna måste vi prata mer om.

"Marknadslösningar ökar risken"

Per Kornhall som förra året släppte boken Korruptionen i Sverige, menar att införandet av marknadslösningar i skolan och välfärden har ökat risken för korruption dramatiskt.

– Vi har fått fler kontaktytor mellan näringsliv och beslutsfattare vilket jag tror ökar risken för korruption. Som de här alliansstyrda kommunerna som delade ut sina skolor till rektorer. Man borde granska det, varför fick de här människorna värden på mångmiljonbelopp utan att betala för det? Hur såg de nätverken ut?

Som exempel på när marknadsstyrning fungerat som grogrund för korruption tar han muthärvan i Göteborg, där den så kallade "Göteborgsandan", nätverkandet mellan näringsliv och politiker, framhölls som en bidragande anledning.

– Det som finns väldigt tydligt beskrivet i utredningen efter Göteborgsskandalen, där utredningen skriver att man var helt naiv inför det som skulle hända när man började införa New public management i Göteborg, alltså när man började bolagisera och marknadsutsätta den offentliga verksamheten på sätt man inte gjort innan. Då byggde man inte in någon form av kontrollinstrument. Man körde bara på med sin "Göteborgsanda", där det bevisligen fanns ett kraftfullt påverkande av beslutsfattandet.

Per Kornhall menar att styrformen New public management, med sin målstyrning snedvrider incitamenten och öppnar upp för fusk.

– Nu börjar det bli välkänt i forskningsvärlden att NPM är väldigt ineffektivt och dyrt, eftersom den kontrollapparat du måste bygga upp äter upp alla eventuella effektivitetsvinster. Och kontrollerna behövs eftersom det plötsligt finns incitament att fuska på ett annat sätt än tidigare, säger han till ETC.

– Det enklaste exemplet är ju skolan. Det lättaste sättet att redovisa att man nått fram till målen är att sätta höga betyg.

Är det också korruption?

– Ja, det är klart att det är korruption. Du använder din position för att skaffa dig själv eller några andra fördelar. Det är den vidare definitionen. Om du sätter högre betyg för att få bättre statistik och locka fler elever är det klart att det är korruption.

– Jag menar att det är korruption eftersom det finns en ekonomisk vinning som underliggande motiv.

Är vi fast i bilden att en muta måste vara pengar som byter händer?

– Ja, i Sverige är det ju definitionsmässigt så. Och i statistiken är det så. Anledningen till att jag skrev boken är naturligtvis att jag vill att vi ska vidga den här

Läs vidare på nästa sida: Kontrollen fungerar inte

Gubbröra och vänskapsband

Medelålders män i tjänstemannapositioner, med en maktposition eller betydande kompetens som kan påverka andras beslut dominerar stort i Brås mätningar av anmälda mut- och bestickningsbrott.

Korruptionsbrottslingen är i 85 procent av fallen en man.

Medelåldern är 49 år, något Brå förklarar med att det är en ålder då många i sin karriär uppnått en ålder och en position som ger tillfällen för en sådan brottslighet.

Det vanligaste yrket är högre tjänsteman, företagsledare eller lägre tjänsteman.

Ofta finns ett väletablerat vänskapsband mellan aktörerna.

Ofta har mutan tagit formen av en efterhandsbelöning eller en gåva i syfte att stärka relationen.