Inrikes.

2017-04-21 10:00
Kvinnor och barn som är redo att flytta vidare från ett skyddat boende kan inte göra det på grund av att de inte hittat en ny bostad, vilket gör att det blir en propp, säger Olga Persson.  Bild: Unizon
Kvinnor och barn som är redo att flytta vidare från ett skyddat boende kan inte göra det på grund av att de inte hittat en ny bostad, vilket gör att det blir en propp, säger Olga Persson. 

Bostadsbristen drabbar våldsutsatta kvinnor: ”Riskerar hemlöshet”

Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer bor kvar längre på kvinnojourernas skyddade boenden, på grund av att de inte kan hitta någon bostad. Det leder till att jourerna måste neka allt fler kvinnor som söker hjälp på grund av platsbrist.

I en debattartikel i Dagens ETC ställer Byggnads och Kvinnojourförbundet Unizon krav på flera hyresrätter till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”Vi föreslår att regeringen subventionerar 500 lägenheter om året i den kommunala allmännyttan för kvinnor och kvinnor med barn som utsätts för mäns våld.” skriver de.

– Man har inte räknat med att det finns en stor grupp kvinnor och barn som blir hemlösa för att de blir utsatta för våld. De har haft ett hem som de inte kan bo kvar i på grund av en våldsam man, säger Olga Persson generalsekreterare på Unizon.

– Med en större tillgång till lägenheter skulle kvinnorna komma i gång med sina liv mycket snabbare. Med att söka jobb och få in barnen på skola och i förskola, säger hon.

Livsfarlig bostadsbrist

Bakgrunden till kravet på bostäder kommer efter Unizons statistik som visar att att kvinnojourerna under 2016 tvingades neka 7 av 10 stödsökande kvinnor hjälp och skydd. Detta för att fler kvinnor bor kvar längre på jourernas akutboende, i snitt 61 dygn.

– Antalet dygn som kvinnor stannar på ett boende har ökat med 50 procent de senaste åren och det har lett till att jourerna måste säga nej till kvinnor med akut behov. Kvinnor och barn som är redo att flytta vidare från ett skyddat boende kan inte göra det på grund av att de inte hittat en ny bostad, vilket gör att det blir en propp, säger Olga Persson.

Hon menar att det kan vara extra svårt att för en ensamstående kvinna som lämnat en våldsam man att hitta en ny bostad.

– Hon måste ha råd att betala hyran. Dessutom kan hon ha fått betalningsanmärkningar som en del av våldet hon utsatts för. Mannen hon levt med kan ha skuldsatt henne genom att inte betala räkningar. Det gör att det blir ännu svårare att få hyra en lägenhet, säger hon.

– Men det yttersta problemet är att män utsätter kvinnor för våld. Det är därför de behöver bo på kvinnojourer och har svårt att hitta en ny bostad.

En anständighetsfråga

Johan Lindholm, förbundsordförande på fackförbundet Byggnads anser att det är en anständighetsfråga för ett välfärdssamhälle som Sverige att kunna garantera en trygg och säker bostad för kvinnor som tvingas lämna sina män på grund av misshandel.

– I en situation där kommunerna saknar möjlighet att erbjuda våldsutsatta kvinnor en bostad måste vi agera. Många lever i dag under skräck för en före detta partner och ofta finns det barn med i bilden, säger han.

Enligt honom kan Byggnads bidra med att sätta tryck i frågan och påverka beslutsfattare att ta konkreta åtgärder framåt.

–  Vi behöver bygga 700 000 nya bostäder för att komma ikapp bostadsbristen, att då avsätta några av dessa till våldsutsatta kvinnor är inte mer än rätt. Det handlar om att kunna erbjuda trygga boenden och ge möjlighet till en nystart för dessa kvinnor.

Att bli utsatt för våld påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och bostadsbristen gör inte situationen bättre menar Olga Persson.

– Att inte veta vart du ska ta vägen med två eller kanske tre barn är en enorm psykisk anspänning.  Och om kvinnan samtidigt lever med hot om våld eller under dödshot gör det inte saken lättare, säger hon.

Mäns våld mot kvinnor

Under 2016 anmäldes 29 000 misshandelsbrott mot kvinnor, 18 år och äldre. Av dessa var det 18 200 anmälda brott som skedde inomhus av en bekant till brottsoffret, enligt Brå.

Unizons statistik visar att kvinnojourerna under 2016 tvingades neka 7 av 10 stödsökande kvinnor hjälp och skydd. Detta för att fler kvinnor bor kvar längre på jourernas akutboende, i snitt 61 dygn.

Källa: Brottsförebyggande rådet.