Ekonomi.

2017-04-19 16:45
Robotar på mässa i London. / Stefan Fölster. Bild: Alastair Grant/AP / Henrik Montgomery/TT
Robotar på mässa i London. / Stefan Fölster.

Robotiseringen - hot eller möjlighet?

Robotiseringen är inte science fiction. Den pågår för fullt. Om 20 år har robotar tagit över drygt hälften av alla jobb på den svenska arbetsmarknaden, enligt ekonomen Stefan Fölster.

– Det kan få stora sociala konsekvenser. Men med rätt åtgärder behöver inte de negativa följderna bli så stora, säger han.

Ny forskning från USA slår fast att lågutbildade arbetare i tillverkningsindustrin hittills är de största förlorarna i robotiseringens kölvatten. Ekonomerna Daron Acemoglu och Pascual Restrepo har analyserat lokala effekter av robotiseringen i USA. Enligt deras beräkningar har 670 000 jobb inom tillverkningsindustrin ersatts av robotar under perioden 1990–2007, och utvecklingen fortsätter. 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det nya som forskarna funnit är att de förlorade industrijobben inte ersätts av nya inom andra yrkesområden, som man tidigare antagit. I den mån nya arbetstillfällen uppstår sker det i landsändar långt från de orter där jobben gått förlorade.

Därför finns det idag stora grupper av, företrädesvis, lågutbildade män som står utanför arbetsmarknaden i USA, och för de arbetare inom tillverkningsindustrin som fortfarande har ett jobb har konkurrensen ökat och lönerna sänkts.

”Pressas att ta låglönejobb”

De här uppgifterna kommer inte som någon överraskning för nationalekonomen och debattören Stefan Fölster, vd för den nyliberala tankesmedjan Reforminstitutet och tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Han har också skrivit boken Robotrevolutionen – Sverige i den nya maskinåldern där han diskuterar robotiseringens möjligheter och faror, och en rapport där han räknat på vilka jobb som sannolikt förpassas till historien inom 20 år. 

– Robotiseringen medför att motsättningarna och konkurrensen på arbetsmarknaden ökar. Många medelinkomstjobb, som handläggare eller industriarbetare, automatiseras, vilket gör att fler av dem som haft sådana jobb pressas att ta låglönejobb. Det har vi sett i Sverige också, säger Stefan Fölster.

Nya chanser för lågutbildade

Robotiseringen inom industrin har pågått sedan 70-talet, nu har turen kommit till tjänstesektorn. Bland de många yrkeskategorier som börjar hänga löst finns sekreterare, butiksanställda och redovisningsassistenter. Men utvecklingen kan även skapa nya möjligheter.

– Automatiseringen kan hjälpa människor med låg utbildning att ta mer avancerade jobb, som bilmekaniker eller jobb inom byggsektorn. Motsättningarna på arbetsmarknaden kommer ändå att finnas kvar, eftersom lågutbildade då konkurrerar med folk med högre utbildning, säger Stefan Fölster.

För att undvika stora spänningar i samhället till följd av den nya arbetsmarknadssituationen krävs reformer, menar han.

– Vi har redan fått en vink från länder som USA och Italien om hur utvecklingen kan se ut i regioner där många trängts undan till låglönejobb eller arbetslöshet. USA är företagsvänligt, men har inte genomfört några arbetsmarknadsreformer de senaste 30 åren. Där ser vi sociala konsekvenser som sjunkande medellivslängd, utbrett drogmissbruk och politisk revolt, säger han.

”Billigare liv med robotar”

Enligt Stefan Fölsters beräkningar kommer 53 procent av dagens anställda, eller 2,5 miljoner jobb, att ryka i Sverige inom 20 år. I USA handlar det om 47 procent av jobben. 

– I en del länder kommer många att gå sysslolösa och leva i fattigdom, andra länder kanske inför medborgarlön, men ett land som Sverige med stark arbetslinje kommer att försöka skapa incitament för att arbeta även om det kommer att handla om fler starkt specialiserade jobb, typ astronauten Christer Fuglesang som förberedde sig i 14 år för några veckors arbete i rymden.

Han tror också att fler människor i framtiden kommer att studera länge och att fler jobbar med kreativa, men liksom idag lågt betalda yrken, som skådespelare.

– Ett nyare sådant yrke är folk som jobbar med IT-startups. Alla dessa trender ser vi tydliga tecken på redan idag, men det går att göra mycket för att motverka dem.

Gates vill ha robotskatt

Datorpionjären Bill Gates har föreslagit att robotar som tar över mänskligt arbete borde beskattas, som ett sätt att motverka ökande inkomstklyftor. Intressant tanke, men fullständigt fel, enligt Stefan Fölster.

– Det skulle bli en skatt på industrin, som är vår svagaste gren idag. Det finns praktiska problem också. Är en laptop en robot?

Robotiseringen framställs ibland som ett hot, ibland som en möjlighet. Vilken är din bild?

– Min linje är att teknikrevolutioner aldrig lyfter alla båtar i en flod. Vissa klarar det, andra inte. Med rätt reformer kan vi få en högre levnadsstandard.

Enligt Stefan Fölster handlar de nödvändiga reformerna bland annat om sänkt skatt på arbete, höjd skatt på konsumtion, anpassning av utbildningssystemet och om att underlätta för människor som tar fram och kommersialiserar innovationer.

Om 30-40 år däremot, kanske reformer inte räcker. 

– Men jag tror inte vi behöver deppa så mycket för det. Om robotar tillhandahåller de flesta tjänster vi behöver kan vi få ett liv med god kvalitet även med små inkomster. Men förmögenhetsklyftorna kommer att öka, säger han.

Stefan Fölster tror inte att människor kommer att vilja bo i ett framtida ”fjärdedelssamhälle” där en liten elit har kvalificerade jobb och resten odlar sin trädgård - förmögenhetsklyftor eller inte. I alla fall inte i längden, och inte i Sverige som alltid, enligt Stefan Fölster, präglats av en stark tanke om att alla ska jobba.

– Här kommer man också i ett längre perspektiv kräva att människor utbildar sig eller arbetar, även om de inte hittar ett vanligt osubventionerat jobb, säger han.

Förslag på medborgarlön

Medborgarlön framhålls annars ofta som en tänkbar lösning när de riktiga jobben inte längre räcker till. Marknadsliberalen Stefan Fölster inte är helt emot idén, som han tolkar den.

– När ATP-systemet infördes i Sverige dog folk snart efter pensioneringen. Idag lever vi länge med pension, som är en sorts medborgarlön. Jag tycker att det är rätt med medborgarlön i slutet av arbetslivet, säger Stefan Fölster. 

Många skulle nog hålla med, men kalla det uppskjuten lön.

Robotisering

Fenomenet går under många namn: datorisering, digitalisering, automatisering eller robotisering, men innebär att maskiner tar över uppgifter som tidigare sköttes av människor.

Många avancerade yrkesområden har redan börjat automatiseras. Aktiehandel, kirurgi och medicinsk diagnostik, medier, försäljning. Bland enklare tjänsteyrken märks exempelvis kassapersonal. Vi betalar i matbutiken, köper biljetter och utför många post- och bankärenden själva.

I rapporten Vartannat jobb automatiseras inom 20 år har Stefan Fölster på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning räknat på sannolikheten för att olika yrkeskategorier robotiseras inom 20 år.

Högst upp på listan av jobb som kommer att försvinna är fotomodeller, följt av bokförings- och redovisningsassistenter, maskinoperatörer, biblioteksassistenter och kassapersonal.

Yrken som kräver kreativitet, fingerfärdighet, originalitet och särskilda sociala förmågor löper mindre risk att tas över av maskiner. Lägst risk att förlora jobbet till maskiner löper, enligt Fölster, präster, skogsmästare och specialpedagoger.

Nya jobb kommer att tillkomma. Vilka det blir är lite undersökt, men yrkeskategorier som tar fram den digitala tekniken lär vara ett.