Ekonomi.

2017-03-18 16:00
  • Bild: Privat
  • Fannie Lou Hammer. Bild: Wikimedia Commons
    Fannie Lou Hammer.
  • Nannie Helen Burrughs. Bild: Wikimedia Commons
    Nannie Helen Burrughs.
  • W.E.B. Du Bois. Bild: Wikimedia Commons
    W.E.B. Du Bois.

Jessica Gordon Nembhard: ”Vi behöver en solidarisk ekonomi”

Black lives matter-rörelsen släppte i höstas en politisk plattform som innehåller ett ambitiöst ekonomiskt program, som sträcker sig bortom att endast få tillträde till majoritetssamhällets ekonomi. Den förespråkar utökat kollektivt ägande och kooperativa lösningar för arbete, finansiering och boende.

"Det är jättespännande. Men det är inte vad media är intresserade av att plocka upp och belysa", säger forskaren Jessica Gordon Nembhard, som undersökt den kooperativa traditionen i det afroamerikanska samhället.

Eric Garner, som dödades vid ett polisingripande 2014 och vars sista ord, "jag kan inte andas", ekat vid mängder av Black lives matter-protester därefter, var känd av polisen sedan tidigare. Han hade sålt lösa cigaretter på gatan, vilket var hans försörjning. Eric Garners död visar på flera sätt hur tätt sammanlänkad rasismen i USA är med ekonomisk ojämlikhet. Utöver kampen för medborgerliga rättigheter och kampen mot polisförtryck har den medborgarrättsrörelsen alltid haft idéer om ekonomin. Det berättar Jessica Gordon Nembhard, som har skrivit boken Collective courage, om den starkt kooperativa tradition som funnits inom det afroamerikanska samhället i århundraden, men som i stor utsträckning glömts bort. I Black lives matter-rörelsens ekonomiska program ser hon ett eko av en historisk tradition. Hon beskriver ett rikt arv med potential att lyfta exkluderade grupper inom det rådande systemet och på sikt ta sig bortom det.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är svårt att hitta framträdande svarta ledare ur historien som inte hade en koppling till den kooperativa rörelsen. Men det är inte vad de är kända för.

Jessica Gordon Nembhard berättar om mängder av framträdande aktivister som startat och drivit kooperativ, som Nannie Helen Burrughs, W.E.B. Du Bois, Fannie Lou Hammer och Ella Jo Baker, men som är mer kända för sina insatser i rättighetskampen.

– Det handlade om att blomstra tillsammans, dela på överskottet och lyfta gruppen istället för att individer själva tar sig fram.

Din bok avtäcker en delvis bortglömd historia, varför är abolitionismens och medborgarrättsrörelsens kooperativa sidor så okända?

– Det finns olika förklaringar. Framåt 1950-talet, var USA starkt emot kommunism och socialism och kooperativ är relaterade till det. Så fort du börjar prata om kooperativ blir du stämplad som kommunist eller socialist. Och för svarta kunde det innebära döden. Det gjorde dig till en måltavla för attentat, vi ser att när Martin Luther King började prata om ekonomisk rättvisa och fattiga människors rättigheter blev han mördad. Eller så blev man svartlistad och kunde inte försörja dig längre.

Din bok är ett historiskt dokument, men ser du också kooperativ som en del av framtiden?

– Ja, vi behöver förstå vår historia för att beväpna oss inför framtiden. Vi behöver mer ekonomisk gräsrotsorganisering och vi måste utveckla en solidarisk ekonomi.

– Sedan den stora lågkonjunkturen efter 2007–2008, verkar det som att människor återigen inser att det ekonomiska systemet inte fungerar så bra. Många har lämnats utanför. Även om USA påstås ha återhämtat sig, så är det en jobblös återhämtning. Många marginaliserade grupper har fått det sämre och nu med Donald Trump tror jag det kommer bli ännu värre. En solidarisk demokratisk ekonomi, det tror jag är vårt enda hopp.

LÄS HELA REPORTAGET I ETC HELG

Det här är ett utdrag. Läs hela artikeln i veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Kooperativen växer i Sverige

  • Det idéburna företagandet växer i Sverige. Det gäller både för förenings- och stiftelsedriven affärsverksamhet, enskilda icke vinstdrivande företag och kooperativa företag.
  • Det senaste decenniet har dessa företagstyper ökat kraftigt både när det gäller omsättning och antal sysselsatta.
  • De 88 största kooperativa och ömsesidiga företagen hade förra året en omsättning på 252 miljarder kronor och 62 000 anställda, vilket gör dem till en väsentlig del av näringslivet i Sverige.
  • I Sverige är andelen arbetarägda företag fortfarande förhållandevis låg, men även dessa ökar. Enligt den europeiska organisationen EFES förväntas arbetarägda företag i EU att dubbleras de närmsta 10 åren.