Egen El.

2014-06-17 20:04
En av våra installationer för bostadsrättsföreningen Parisblomman i Stockholm.
En av våra installationer för bostadsrättsföreningen Parisblomman i Stockholm.

Lysande tips till brf

Bostadsrättsföreningar är ofta synnerligen väl lämpade för att ha stora solellsinstallationer.

Orsaken är att man ska tänka långsiktigt som förening, man har relativt lätt att finansiera en stor installation (genom lån på fastigheten) och slutligen har man ofta elkonsumtion även sommardagar i huset så att en rätt planerad anläggning innebär att man konsumerar den producerade elen själv. Vilket alltid ger en bättre ekonomi än om man exporterar mycket. (Den egna konsumtionen ger en besparing på 120 öre per kWh idag). Försäljning av el ger ca 1 kr.

Egen el eller gemensam el

Det finns två sätt för föreningar att diskutera egen elsproduktion. Dels anläggningar som utgår från föreningens egen konsumtion. Tvättstuga, pumpar, fjärrvärmeanläggningens elkonsumtion och trapphus, hissar mm. Alltså den el föreningen betalar själv. TIttar man på föreningens konsumtion (säg 20 000 kWh per år) så sätter föreningen sen upp en egen els anlägning på 20 000W och kan då på helåret producera 18 000 kWh på sitt tak. Beroende på montagekostnaden (som varierar beroende på hus, takhöjd osv) så brukar ekonomin för en sån anlägning handla om minst 7% avkastning idag. Anläggningen kostar ca 400 000 allt som allt inklusive moms. Solcellsbidraget är 20%. Totalkostnaden blir då 320 000 kr. Inkomsten per år vid egen konsumtion är då exempelvis 120 öre plus elcertifikat 20 öre. (Den egna konsumtionen ersätter ju köp av kWh och sker dessutom utan den rörliga överföringskostnad som elnätet har. Summan blir ca 120-130 öre med dagens elpris och överföringskostnad.) Räknar man 140 öre per kWh x 18000 KWh betyder det en besparing på 25 200 kr per år, vilket är 7,8 % avkastning. Med en normal bankränta är det här alltså en god affär från första året för föreningen.

Men den kan bli bättre. Fortsätter elpriset stiga med över 5% per år (vilket det gjort sen 2001) blir ekvationen ännu bättre. Och en solcellsinstallation inenbär ju att föreningen i praktiken binder sin elkostnad fyrtio år framåt. Förutom viss service (byteav växelriktare efter kanske 20 år) så är själva solcellerna gjorda för att hålla mycket länge.

Den osäkerhet som ändå finns hos en del bostadsrättsföreningar är att man är orolig över hur stor den egna konsumtionen är under sommarmånaderna. Men den el man inte konsumerar själv kan man sälja till nordpoolpris plus elcertifikat plus skattereduktionen. Totaltsumman blir ca 1 kr en solig sommardag.

När vi på Egen El skriver 7-8% avkastning på en egen els anläggningen hos bostadsrättsföreningar är det med en beräknad sommarexport. För riktigt stora föreningar kommer det dock vara sällsynt.

Gemensam el

En annan lösning för bostadsrättsföreningar är att sätta upp ännu mer solceller på taken (eller marken) och producera el även direkt till bostadsrättsinnehavarna. Alltså lägenheterna.

Det billigaste sättet att göra det på är genom att helt enkelt ta bort de mätare elnätsbolagen har i varje lägenhet. Dvs ta bort abonnemanget. Istället sätter föreningen upp egna mätare som redovisas kvartaslvis på avgiften.

Poängen med systemet är att en stor förening kan spara in så mycket i borttagna nätavgifter att man finansierar hela solcellsanläggningen på ngåra få år. Varje månad betalar ju lägenheterna runt 200 kr i fast avgift till nätbolaget för mätningen idag. Den avgiften försvinner.

Visserligen får bostadsrättsföreningen säkra upp sin inkommande el och betala mer som storkonsument, men som helhet handlar det här om besparingar per lägenhet på tusen till tvåtusen kronor per år. En bostadsrättsförening med 50 lägenheter förstärker då solcellsinvesteringen med ytterligare 100 000 kr per år. 

Det är faktiskt svårt att förstå varför fler inte går den vägen. 

Vill du ha offert på en solcellsanläggningen för bostadsrättsföreningen. Kontakta oss här.