Debatt. .

2017-07-14 04:00
Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Såklart vi ska ha köttskatt!

”Vi, tillsammans, behöver kompromissa med sådant som vi länge tagit för givet.”

Det är snart två år sedan klimatavtalet i Paris undertecknades. Världens ledare satte sig ner och skrev alla under. Avtalet var i sin utformning kanske inte superambitiöst – det fanns inga fasta tal, det fanns inga sanktioner – men avtalet var ungefär så bra det kan bli när alla världens länder ska komma överens. Då krävs kompromisser.

Parisavtalet sätter ändå fingret på att det krävs stora förändringar, inte minst från de ekonomiskt bemedlade länderna. Åsa Romson (MP) sa att nu är det dags att åka hem och göra jobbet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Sedan dess har mycket och samtidigt lite hänt. Regeringen sålde ut Vattenfalls brunkolsanläggningar, ljög om sina möjligheter att stoppa affären och fälldes förra veckan av KU för lögnerna. En annan förlust för miljön under den sittande regeringen är hur kärnkraften hanterats. Effektskatten har avskaffats och det där jobbet som skulle göras har lyst med sin frånvaro.

Det är förvisso sant att vi har högre miljöbudget nu än för ett par år sedan och att Sverige är på god väg att skaffa sig kontroll över sina inhemska utsläpp, men problemet är att lösningen hittills varit att exportera dem – utsläppen vi orsakar i andra länder har ökat med ganska precis samma mängd som vår egna minskning. Totalen har alltså varit mer eller mindre konstant.

Som feminister känner vi naturligtvis igen dessa mekanismer från ett otal andra politiska områden. En feministisk intersektionell maktanalys är därför lika gångbar och nödvändig i klimatpolitiken. Vi behöver inte bara en hållbar framtid, den behöver även vara klimaträttvis.

Det är vanligt att vi skyller på Kina för våra utsläpp och skryter om att utsläppen innanför våra gränser minskar. Trots att det såklart är galet så är det förståeligt, för partierna ställs inte mot väggen. Stora delar av miljörörelsen är lamslagen, de skulle aldrig kunna föreställa sig att till exempel Miljöpartiet skulle stå och skryta samtidigt som de gång på gång har kompromissat med stora och viktiga delar av sin egen politik.

Men det är absolut inte bara Miljöpartiet som kompromissat med sin politik i regeringsställningen de är i och de är långt ifrån sämst i klassen. Centerpartiet, som kallar sig Alliansens gröna röst, är till exempel emot flygskatten och det ser ännu värre ut i M, L och KD.

Även om de politiska ambitionerna ofta lyser med sin frånvaro så vågar jag samtidigt hävda att vi tillsammans är mer medvetna än någonsin om vad vi faktiskt behöver göra, vi har alla förutsättningar i världen att visa ledarskap för att förhindra den sakta tickande bomb som är vårt klimat.

Fler och fler äter vegetabilisk kost och solceller slår nästan varje vecka prisrekord. Sverige har alla möjligheter i världen att ta på sig ledartröjan och visa vad vi i lilla landet Sverige kan åstadkomma. Förutsättningarna finns, men finns den politiska viljan i riksdagen?

Tyvärr har varken regering eller opposition visat några som helst tecken på att de tar utvecklingen på allvar. De budgetförändringar och satsningar som gjorts de senaste åren räcker inte långt och vi har inte sett några av de radikala förändringar, vare sig det gäller våra transporter eller vår konsumtion, som krävs om vi ska leva upp till Parisavtalet.

Förbifart Stockholm byggs och ingenting görs åt vår ökande köttkonsumtion. Den sistnämnda står för ungefär en femtedel av våra totala utsläpp.

Det är 2017 och vi i Feministiskt initiativ kan inte begripa att vi fortfarande är det enda partiet som vill införa en koldioxidskatt på kött. För det måste vi om vi menar allvar när vi pratar om ansvar för vår gemensamma framtid. Vi, tillsammans, behöver kompromissa med sådant som vi länge tagit för givet.

Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vi som politiker inte kan lägga vår gemensamma framtid på enskilda individers dåliga samvete. En ansvarsfull politik för en hållbar framtid behöver utgå från de resurser som vi gemensamt värnar över och inte vem som får mest kvar i plånboken när skatten är betald.

TEMA: Miljö och klimat

l Under sommaren kommer Dagens ETC att presentera ett antal teman på debattsidan. Tanken är att lyfta viktiga frågor, utan tvång på snärtiga utspel. Här handlar det om visioner, längre perspektiv och reflektion.

l Ett tema blir miljö och klimat. Vilka är utmaningarna? Vad behöver göras? Vad kommer grön ekonomi att kunna innebära, bland annat för sysselsättningen?

l Tidigare debatter hittar du på ETC.se.

Adam Hjort (Fi) 
Miljö- och klimatpolitisk talesperson