Konkurrens ger ökad sekretess

Uppsala kommun har börjat sekretessbelägga handlingar som tidigare varit offentliga.
Anledningen är att allt fler av kommunens verksamheter konkurrensutsätts, och därmed stämplas de som affärshemligheter. Men kritikerna menar att åtgärderna kan vara olagliga.
Den ökade konkurrensutsättningen av kommunens verksamheter har lett till att allt fler privatpersoner och företagare blivit intresserade av att ta ut handlingar om hur kommunen driver sin verksamhet. Konsekvensen har blivit att enheten för vård och bildning, där folkpartisten Fredrik Sjöberg är ordförande, inte lämnar ut vissa årsredovisningar. Handlingar som tidigare omfattades av offentlighetsprincipen.
– Det är en del dokument som vissa inte kan få ut, främst när det pågår upphandling. Vi vill inte lämna ut våra innersta hemligheter. Sekretessen gäller individärenden, förklarar han.
Fredrik Sjöberg menar att det är en svår fråga och en konflikt mellan den öppna informationen till medborgarna och att lämna ut information till konkurrenter.
– Vi har stöd i sekretesslagen. Men vi lämnar det juridiska till experterna. Vi är lika bekymrade som alla andra, vi vill vara så öppna som möjligt.

Ska pröva varje enskilt fall
Det finns rättsligt stöd för att sekretessbelägga vissa uppgifter i en myndighets affärsverksamhet.
Men en myndighet ska pröva om en uppgift ska lämnas ut i varje enskilt fall och kan inte bestämma hur den generellt ska behandla en viss typ av uppgifter, menar Ingrid Helmius, universitetslektor på Juridiska institutionen.
– Jag kan inte uttala mig alls om hur kommunen gjort bedömningen att det kan antas att en likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad.
– Det jag däremot kan kommentera är vad Sjöberg anger som argument för att uppgifter numera inte lämnas ut. Han säger att de får allt fler sådana förfrågningar och att kommunen i takt med det har tvingats bli mer restriktiva. Detta är alltså i sig ingen rättslig grund till att inte lämna ut uppgifter, säger Ingrid Helmius.

Fredrik Thorén